Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Låt inte folket avgöra byskolornas öde

”Hela kommunen ska leva och lära” är väldigt aktiv med budskap i sociala medier inför folkomröstningen i Luleå.Foto: Facebook
Vitåskolan stängdes efter vårterminen 2019. Men den politiska majoriteten i Luleå säger ja till friskola där.Foto: Vitåskolans facebook
Arbogaborna ska folkomrösta om den redan stängda Medåkers skola ska läggas ned - någon gång. Valet i mars ställdes in på grund av corona.Foto: Medåkers skolas facebook

Folkomröstningar om skolors existens funkar dåligt. Ändå görs de om och om igen. Den 8 november är det dags i Luleå.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Känslorna svallar när kommunpolitiker ger besked om skolnedläggningar. 

Ligger skolan i en by på landet heter det att det är en dödsdom för glesbygden. Finns den mitt i staden rör protesterna längre skolväg och uppbrott av klasser som anses skapa otrygghet.

Till och från finns eldsjälar med talang för att göra sig hörda i såväl sociala som traditionella medier - då kan det sluta med folkomröstning, som i Luleå och Arboga för att ta två aktuella exempel.

Arbogaborna skulle ha röstat 29 mars om Medåkers skola skulle leva vidare eller läggas ner. I fjol gick 41 elever på skolan, en fjärdedel av lärarna var behöriga.

Förtidsröstningen inleddes 16 mars och avbröts fyra dagar senare med hänvisning till corona. 

Arboga ska rösta om nedläggning av skolan som redan är stängd.

Den 2 oktober ska valnämnden ge besked om när det kan bli omröstning. Men den blir speciell, för Medåkers skola stängdes efter avslutningen 12 juni. Barnen går redan i andra skolor.

Möjligen har en del av föräldrarna ändrat uppfattning när det är dags att rösta. För att få nya kamrater är inte det sämsta för den som varit utanför, och kanhända har kunskaperna blivit bättre med fler ämnesbehöriga lärare. 

I Luleå har politikerna i många är planerat för ”Framtidens skola”, med nedläggningar av skolor och förskolor såväl i byar som i stadsdelar. Några har redan genomförts. Svartöstadsskolan, nära city, var sliten och stängdes 2017. 

Vitåskolan las ner i fjol, de femtio barnen får åka buss en halvtimma till Råneå. Knappt hälften av deras tidigare lärare var behöriga. I Råneskolan är fler än fyra av fem det.

Det finns många fler nedläggningar och nybyggnationer av skolor i de politiska planerna. Men gräsrotsrörelsen ”Hela kommunen ska leva och lära” samlade namn och fick igenom en folkomröstning.

Den 8 november står det klart om den stora omstruktureringen av skolväsendet i Luleå rullar på eller om alternativet att omedelbart stoppa nedläggningar och sammanslagningar segrar.

Vad är vunnet om man säger ja till friskolor i de nedlagda kommunala?

Fast den politiska majoriteten, ibland hoppande, i Luleå är inte alldeles konsekvent. Man har sagt ja till ansökan om att starta friskola i den nedlagda Vitåskolan och kanske säljer man Svartöstadsskolan till en friskoleförening. Frågan är vad som då är vunnet.

I Kalix satte folket stopp för stängning av byskolor i omröstningen 2005. Men sex år senare var det klippt, det är för dyrt att underhålla många små skolor förutom att det är svårt att hitta lärare och kamrater.

Stora förändringar av skolverksamheten är att vänta i många kommuner, stora som små. I bland av ett ytterligare skäl, att minska segregationen. Det går oftast inte bra för skolor där en stor majoritet av eleverna har utländsk bakgrund, liksom stora delar av personalen.

Flyttströmmar och möjligheten att rekrytera lärare kan inte styras genom folkomröstningar - därför är skolan ett uselt ämne för sådana.

Om man alls ska folkomrösta bör det vara i frågor där förändrade förutsättningar inte snabbt gör valresultatet obsolet.

I Malung-Sälen ska man rösta om en vindkraftspark på Ripfjället 27 september: ja eller nej. Rakt och enkelt.

Omröstning om skolor har bara en säker följd på sikt - politisk depression.