Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Kommuner med många nyanlända behöver hjälp

Den nu avsomnade musikfestivalen i Hultsfred bidrog inte till befolkningsökning. Med flyktingströmmen har trenden vänt.

LO kräver mer statsbidrag till avfolkningskommuner. Men behovet av extra hjälp är störst hos kommunerna som växer snabbt med invandring.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Mellan 2013 och 2016 ökade Sveriges befolkning med 3,6 procent. Men inte lika över landet, visar Ekonomifaktas sammanställning.

26 kommuner tappade invånare. Folkförlusten var störst i Arjeplog - 3,5 procent. Det är mest orter i Norrland som krymper. Den sydligaste är Vadstena.

I Sundbyberg, granne med Stockholm, och Knivsta, tidigare en del av Uppsala, har det byggts nytt för dem med hyggliga inkomster. Och folk har svärmat dit: Sumpan växte med 12 procent, Knivsta med drygt 11. 

Det kostar att bygga förskolor och skolor. Statsbidragssystemet ger viss kompensation, men så länge gamla och nya invånare har jobb och betalar skatt är det inget problem att klara investeringarna.

Avesta, Hultsfred och Hylte ökar med invandring 

Annat är det hos andra snabbväxare. Småländska Hultsfred, Högsby och Lessebo, liksom Avesta i Dalarna och Hylte i Halland är sedan decennier kommuner som folk flyttar ifrån. Dels för att jobben på bruken är färre, dels för att främst unga kvinnor vill utbilda sig och arbeta i större städer. Leva la dolce vita, aha.

Med flyktingströmmarna vände det tvärt. Hylteborna blev 9,5 procent fler. Många andra mottagarkommuner växte också med en bra bit över fem procent, som var Malmös siffra.

I Stockholms och Uppsala slåss arbetsgivare om folk, nyanlända har någorlunda möjligheter att hitta jobb. Så är det inte i de gamla bruksorterna. Kommunikatör/marknadsförare av Lessebo kommun är knappast aktuellt. Inte högstadierektor heller.

Det finns arbeten som inte kräver högskoleutbildning också här. Men en vårdare eller personlig assistent måste ha bra kläm på det språk brukaren talar. 

LO kräver mer statsbidrag till glesbygden

LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson berättar i DN att medlemmarna tycker att välfärden blivit för ojämlik.

"Många tror att flyktingvågen leder till att den offentliga sektorn inte funkar. Det är inte alltid sant, men det är mina medlemmars största oro", säger Thorwaldsson. Han vill därför ha mer statliga pengar till glesbygden. 

Men det är knappast vettigt att ge ännu mer bidrag till krymparkommunerna. Norsjös utgifter är 66 000 kronor per person. Av det bidrar staten och de rikaste kommunerna med 24 000. 

Orterna folk lämnar frivilligt eller med döden samlar redan verksamheterna. Lägger ned skolor och lockar in personer med hjälpbehov till centralorten. Men än är det ett långsamt plåsterpillande. Snabba ryck vore bättre, om än momentant plågsamt.

Filipstad och Flen byter befolkning

Den statliga grundplåten till det kommunala utjämningssystemet lär behöva höjas nästa mandatperiod. 

Men fokus för extra insatser måste vara de orter som växt kraftigt med asylinvandringen. Där uppstår kulturella konflikter, där krävs stora utbildningsinsatser, där ökar trycket på socialtjänsten. 

Dessutom finns växande kommuner som byter befolkning. Bara 2016 flyttade 6 procent av invånarna från Ljusnarsberg medan man fick påfyllning med nära 8 procent från utlandet. Samma mönster syns i Filipstad och Flen.  Det kräver insatser.

Människor i avfolkningstrakter kommer att känna sig övergivna, även om bidragen ökar. Men om pengar kan lösa problem ska de användas i det växande Sverige, i områden där ilskan annars kan bli explosiv. 

Läs också: ANNA DAHLBERG: Är flyktingkrisen över nu? Inte ute i kommunerna 

Låt nyanlända ungdomar gå i turboskola