Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Malin Siwe

Kära lärare, räds inte rödpennan

ALLA GÖR OLIKA. Svensk skola är inte enhetlig, det finns förstås också lärare som drillar barn i skrivspråk redan från början. Men alltför många gör det inte, skriver Malin Siwe. Foto: Eva Dalin/ UHR / Högskoleprovet Foto: Eva Dalin. Fri användning f

På de nationella proven får eleverna inte använda stavningskontrollen när de skriver engelskan. På svenskan är det fritt fram. Talande tokigt.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Många föräldrar till låg- och mellanstadiebarn har fått uppsträckning av lärare för att de rättat ett och annat av telningarnas alla svenska stavfel. Inte peta i texten, det viktiga är att eleven har flyt i sitt skrivande. Korrigeringar kväser kreativiteten och kan skapa rädsla för att uttrycka sig i skrift, har föräldrarna fått veta.

En hel del lärare på lågstadiet markerar inte språkfel alls, i alla fall inte före årskurs tre, av samma skäl. När de väl börjar använder de blyertspenna. 

”Där jag jobbar är rödpennor förbjudna, de uppmuntrar inte självkänslan”, förklarade en nordskånsk rektor i lokaltidningen.

Självklart ska läraren inte ha rödpenneorgie, eller ens blyertsfest, när sjuåringarna skriver sina sagor om prinsesan som jikk i sgogen, åt tårta på bröllopp och mådde gått.

Glosläxor och skriftliga förhör ger nödvändig repetition

Däremot kan det vara läge att tala om ord som låter lika och stavas olika, som gott och gått. Sätta ihop en lista, prata om den i klassrummet, ge glosläxa och ha skriftligt förhör. Det kan också vara bra att tidigt nöta in ord som liknar varandra men ändå stavas olika.

Hästen som ridits i galopp kan råka ut för en kollaps, slaktas och serveras som kalops eller lapskojs. 

Det är bra om eleverna övat in den svenska stavningen balett när de kommit så långt i engelskan att de stöter på ballet, för med stor sannolikhet kommer läraren att vara noggrann med stavningen när det kommer till det främmande språket. Då är det veckans ord i läxa och markering av stavfel i parti och minut. 

Föräldrar förundras. Det är trots allt svenska som kommer att vara det huvudsakliga arbetsspråket för nästan alla elever när de väl är vuxna.

Nationella proven i svenska och engelska tillåter olika hjälp

Denna udda skillnad i syn på rätt och fel återspeglas i de nationella proven i årskurserna sex och nio i de båda språken. De skrivs på dator. När svenskan prövas får eleverna ha rättstavningsprogram påkopplade, dock inte sådana som ger förslag på hur de understrukna felaktiga orden ska skrivas i stället. På engelskan får eleverna inte ha detta hjälpmedel.

Synnerligen besynnerligt.

Rödpennefobin blir också märklig i detta sammanhang. På många skolor skriver även de yngsta eleverna sina texter på dator, trots att forskningen visar att man lär sig bättre genom att skriva för hand. De skriver ofta med stavningskontrollen påslagen och då blir det rödare än någon lågstadielärare med korrigeringsambitioner hade åstadkommit med penna.

Men då anses det tydligen inte vara problematiskt för självkänslan utan framsynt digitalisering.

Datorer ska förstås inte bannlysas från skolorna. Sajten svenska.se borde varje invånare i Sverige använda. Den historiska ordboken SAOB, som nu hunnit fram till vret, är en guldgruva för den som gillar att lära sig ords ursprung och användning. 

De äldsta exemplen visar att det tar lång tid att ta till sig information som skrivs lite hursomhelst. 1693 kunde man läsa att: ”Almogen (måste) för än dhe kunna sättia sin barn i Scholan, för uth lära dhem sin Christendom och Swenska hema.”

Skrivfel av alla de slag gör det svårt att läsa även i dag. Det vet eleverna, och de vill göra rätt. Ge dem bättre hjälp, tidigt. I skolan och hemmen.

Anna Victoria Hallberg i Ledarsnack om den politiska styrningen av universiteten.