Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

In i skamvrån Fridolin, ta med programmeringen

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

I höst ska programmering in på skolschemat. Men det finns få kunniga lärare. Utbildningsminister Fridolin skyller fräckt på kommunerna. Skäms. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

För ett år sedan beslutade regeringen att programmering ska in på skolschemat, främst inom ämnena matematik och teknik, från förskolan och upp igenom gymnasiet. 

"Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018", deklarerade regeringen myndigt. 

Runt om i Sverige satt rektorer och lärare som inte visste ett iota om programmering och undrade hur det här skulle gå till. Lärarnas riksförbund, LR, frågade sina matematiklärare hur förberedda de var. Åtta av tio i grundskolan kände sig osäkra på hur de skulle undervisa i programmering.

Ingen programmering på lärarprogrammet

Inte så konstigt eftersom det normalt inte har ingått i den statliga lärarutbildningen. De lärare som ändå känner sig någorlunda hemma på området har läst kurser på andra ställen, eller lärt sig själva. Men bland dem som har en susning menar många att kunskaperna är föråldrade.

På tisdagen diskuterade utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, situationen med LR:s ordförande Åsa Fahlén i P1 Morgon. Hon vittnade om lärarnas oro. Fridolin skyllde i från sig.

"Huvudmännen har haft ovanligt mycket tid att säkerställa att alla lärare får den kunskap och kompetens man behöver för att med trygghet kunna undervisa", sa den gröne departementschefen.

Statens lärarhögskolor har inte haft bråttom

Uttalandet är andtäppande fräckt. För vad har staten gjort under när den haft "ovanligt mycket tid"? Lärarutbildningarna har inte stoppat in programmering så att de studenter som går ut till sommaren och julen i år har kompetensen.

Fortbildningarna vid lärarhögskolorna - ynka 7,5 poäng - drar i gång först i höst. Alltså efter att lärarna ska ha börjat undervisa eleverna. 

Till dess kan förstås huvudmännen, alltså kommuner och friskolor, låta lärarna gå igenom Skolverkets webbkurs. 16 timmar med ett innehåll som närmast är en parodisk spegling av svenskt utbildningsväsende. 

Pyttekursen har åtta delar. Bara två av dem handlar om att praktiskt prova programmering. De övriga handlar om programmering i historien och i framtiden, om begrepp och hur man går vidare. Alltså - grundkunskaperna i ämnet tar en liten del och snacket en massa. 

Risk att mattelyftet faller

I stället för att klanka på kommuner och friskolor borde regeringen ta tillbaka sitt dåraktiga digitaliseringsbeslut. Svenska elevers överlag klena mattekunskaper har blivit lite bättre på sistone. Men bra är de inte och inte lär de lyftas när en del av den vanliga matematiken får stryka på foten för att lärare som inte kan programmera ska famla fram lektioner.

Det kanske kommer en tid med läraröverskott, tillåt mig tvivla, men den ligger minst 15 år bort. 

Till dess måste rikspolitikerna sluta överfalla skolorna med beslut som innebär fler lärartimmar av de lärare som inte finns. Oavsett om det gäller programmering, sommarlovsskola, längre skoldagar för att stuva in estetiska ämnen och högskolebehörighetsgivande kurser.

Det viktiga är att lärarna i svensk skola får bli bättre på det redan de kan. Att stressa dessa redan stressade människor genom att tvinga dem att undervisa i moment de inte behärskar är att motsatsen till att skapa kompetens. Det är att bädda för utbrändhet, Och fallande kunskaper.

 

Läs även: Sveriges elever får inte vara försökskaniner 

Håll programmering borta från schemat

Välförtjänt råsop mot moderat utbildningspolitik