Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

I SVT lever hyllningarna till flumskolan kvar

Sugata Mitra, professor i Newcastle, hävdar att elever lär sig bäst genom att besvara stora fråger efter att ha googlat. Fick det stora TED-priset 2013.
Foto: Skärmdump av UR-programmet När världen kom till byn.
Green School på Bali. Datortätt, läxfritt, grönt och dyrt. Årsavgift på nästan 200 000 kronor per elev.
Foto: Ur UR-programmet Naturskolan på Bali

Hur vore det om Utbildningsradion och Kunskapskanalen gjorde skäl för sina namn?


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I söndags sände Kunskapskanalen den brittiska dokumentären ”När världen kom till byn”, ”School in the cloud” i original. Där propagerar Sugata Mitra, professor i Newcastle, för det han kallar Sole - self organized learning. 

Det går ut på att läraren ska hålla sig i bakgrunden när hen väl ställt en fråga. Eleverna ska skaffa sig kunskap genom att leta på internet, helst i grupparbete om fyra.

Frågorna får inte syfta till att eleverna lär sig specifika fakta. De ska vara stora och vida som: Vilken är boten mot världssvälten? Vad utmärker en bra skola?

Filmen utspelar sig i huvudsak på indisk landsbygd, där skolan vanligtvis inte är på topp. Men också på George Stephenson High School i Newcastle, som anslöt sig till det treåriga projektet.

Där skulle de skoluniformerade tolvåringarna avgöra om robotarna kommer att ta över från människan.

Resonemangen efter nätsökandet var inte imponerande. Och även om så vore, hur mycket av informationen fastnar och blir kunskap?

Några resultat redovisades inte i dokumentären. Bara okritiska ordmassor om att unga lär sig bäst av varandra med hjälp av internet. Enda invändningen var att eleverna ibland hellre spelar dataspel.

Skolfolk har åkt till George Stephenson och skrivit storögda texter. Tidningen Guardian var dock skeptisk efter att ha varit med på en lektion där eleverna skulle utforska målaren Paul Cézanne.

De fick inte namnet skriftligt. Några pojkar letade frenetiskt efter Suzanne med olika stavningar. Tre flickor skrev namnet snirkligt och färgglatt medan den fjärde i gruppen letade information om konstnären. Dock - några grabbar lärde sig begreppet klärobskyr.

Jag har också letat på nätet. När Ofsted, brittiska Skolinspektionen, besökte skolan i Newcastle 2012  - före molnlärandet - fick den omdömet ”enastående”.   

2017, när projektet just var avslutat, hade den fallit två steg. Betyget blev ”fordrar förbättring”. Motiveringen var att lärarna hade låga förväntningar på eleverna, och att kunskaperna blev därefter.

I november 2019 hade skolan ryckt upp sig till ”god”. 

Att lära genom att googla funkar dåligt, och sämst för de allt fler eleverna med svag läsförståelse

Det kan finnas fler förklaringar till att kunskapsnivån sjönk. Men det händer ofta när skolor arbetar med elevstyrt lärande som bygger på datasökningar. Allra sämst är det för elever med svag läsförståelse, och de blir allt fler.

I måndags gick så det franska idolporträttet ”Naturskolan på Bali” på SVT2. 

Mest vita barn i en lyxresortlikande skola. Mycket undervisning utomhus, annars med datorer. Inga läxor, öppna frågor, holistiskt, hållbart och luststyrt. En ren reklamfilm, gjord av en mor med två töser på skolan ett år. 

Kanske betalade den årsavgiften på Green School: nästan 200 000 kronor, per elev. Föräldrarna måste bo och försörja sig i närheten.

Avgiften nämndes inte. Kanske för att de 40 infödda barnen, bland de över 500 eleverna, går gratis. 

Det sades naturligtvis inte en stavelse om resultaten heller.

Många svenska lärare kämpar för att återupprätta de pedagogiska praktiker som fungerar: att föreläsa, använda läroböcker och låta eleverna repetera.

Då är det bedrövligt att Utbildningsradion bjuder på reklamfilmer för usla metoder, två tablåkvällar på raken. 

Att programmen satte fart på mitt kritiska tänkande är ingen ursäkt.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.