Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Hur ska du ha det med blommor och bin, Löfven?

Staten delade ut 14 miljoner kronor i lokala pollinationsbidrag i fjol.
Foto: brytta / iStockphoto
Trafikverket vill helst klippa rent 10 meter från vägen, och åtminstone två meter. Av säkerhetsskäl.
Foto: trafikverket.se
Tänk om Stefan Löfven kunde peka med hela handen i alla de målkonflikter där miljöfrågor är inblandade.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

En del av staten ger bidrag till blommande vägrenar. En annan mejar växterna. Ännu en olöst målkonflikt.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Staten har laborerat med bidrag för bättre klimat och miljö i årtionden. Inriktningen har växlat, men ett fenomen har bestått - de höga administrationskostnaderna. Mer än tio procent försvinner i byråkrati.

Mellan 1998 och 2002 fanns Lip, lokala investeringsprogram. Kommuner fick 4,3 miljarder kronor att dela på för att medverka till ekologisk omställning och sysselsättning. Efter ansökan.

Det avlöstes av Klimp, klimatinvesteringsprogram, där fokus var att minska utsläpp av växthusgaser. När Konjunkturinstitutet utvärderade insatserna år 2007 var rapporten kritisk. Drygt 1,1 miljarder hade pluttats ut på för många ändamål, bara i tre av elva var det kostnadseffektivt.

Nu är Lona, lokala naturvårdssatsningar grejen. Kommuner kan söka bidrag hos länsstyrelserna för att vårda och förvalta sina marker och göra dem mer tillgängliga för folk.

Det finns dessutom specialkvoter för arbete med våtmarker och med pollinatörer. Pengar kan gå till hur små saker som helst.

Habo vid Vättern har fått 27 500 kronor för att ha tävling med ”fina priser” om bästa trädgård för pollinerare. I början av juli var 15 hushåll anmälda.

Att arbeta med blommor och bin är populärt. Södertälje kommun har till exempel en pollineringsplan för 2020-2022 och har fått 350 000 Lona-kronor för insatser.

Lantbrukare i Södertälje ortsförbund medverkar. De har sått blommor i sina åkrar längs med vägrenarna. Men säg den glädje som varar. 

Härförleden hade staten i form av Trafikverket mejat ner en stor del av växtligheten.

Bonden Carl-Albert Rydemark i Hölö som råkade ut för det är fly förbannad. Staten ger och staten tar, utan att den ena snackar med den andre.

Varken länsstyrelsen eller Trafikverket hade talat om för det maskinkörande statliga bolaget Svevia att det pågick pollineringsprojekt. 

Det är inte alltid lätt att veta vad som är skrymmande ogräs och vad som är naturvård. Och även om man vet det finns ingen fastlagd prioritering när det uppstår målkonflikt.

Att blommande åkerfält och vägrenar klipps ner är inte nytt för i år. I fjol var såväl gutar som turister sura när den vackra blomningen hux flux var borta, innan växterna hunnit sätta frön och insekterna gjort sitt befruktningsjobb.

”Trafiksäkerheten går först”, förklarade projektledare Bob Kolmodin i P4 Gotland. 


Oavsett rimligheten i den bedömningen slipper i alla fall Trafikverket be länsstyrelsen om tillstånd för att klippa dikeskanter. Trots att där kan finnas sällsynta och rödlistade insekter och växter. Trots att det finns milvis med vägrenar.

Samtidigt kan enstaka växter och djur stoppa stora samhällsviktiga projekt som bostäder och gruvor, för då krävs tillstånd. 

I Liikavaara utanför Gällivare vill Boliden bryta koppar och har fått ja. Men Naturvårdsverket har överklagat till Mark- och miljööverdomstolen, det har nämligen siktats åkergroda och bred gulbrämad dykare, en skalbagge.

Regeringen och riksdagen måste se till att den ena statliga handen vet vad den andra gör. Och göra klart vad som har prioritet vid målkonflikter. 

Då är det rimliga att låta blommorna stå i vägkanterna och låta gruvan öppna.

Allra helst som de klimatvänliga tågen ofta försenas på grund av kopparstölder.