Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Har de våldsamma kriminella fått stryk hemma?

Det är nog dags för mer föräldrauppfostran om barnuppfostran. Barnaga är allt för vanligt och ouppmärksammat.Foto: / EXP

Tisdagens skjutningar. En mördad och en skadad i Stockholm. Polisen hittar hylsor efter skjutande på andra ställen i Stockholmsregionen, i Eskilstuna och Linköping.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

För några år sedan skulle mordet vid ett parkeringshus i Östberga i Stockholm ha varit en stor nyhet. Skotthålet genom fönstret i lägenheten i Björkhagen några kilometer därifrån skulle också ha lett till höjda ögonbryn. Liksom fynd av använd ammunition efter att det hörts skottlossning.

Strax efter midnatt sprängdes dessutom en port till en hyresfastighet i Malmö, en händelse som återfanns långt ner på de skånska nyhetssajterna efter lunch.

Grova och ännu grövre brott, men nu så vanliga att den rimliga nyhetsvärderingen är att ge dem mindre utrymme. 

Våldsanvändningen bland kriminella har nått nya nivåer. Och jag kan inte låta bli att fundera på om det har med kultur att göra.

Kriminella har alltid funnits och kommer alltid att finnas. De flesta brottslingar har i alla tider vuxit upp i under relativt sett fattiga förhållanden. När Sverige var tämligen etniskt enhetligt var skurkarna svenskar. Nu är män med invandrarbakgrund överrepresenterade. Ser man till socioeknomiska förhållanden är det inte konstigt.

Det nya är omfattningen av mord och skadeskjutningar, av granatanvändning. Det är mer och grövre våld. Förövarna har ofta sin bakgrund i kulturer där kroppsbestraffningar ses som en normal del i barnuppfostran. Offren med för den delen.

Uppfostrande smisk lagligt i hemländerna

Förbud mot barnaga är ett nytt påfund. Sverige var först ut 1979 och ännu har inte ens alla EU-länder följt efter. Minns uppståndelsen i Italien när en pappa på semester i Stockholm 2011 häktades för att han luggat sin tolvåring när denne vägrat testa svensk mat utan önskade pizza. 

Pappan dömdes till dagsböter. Italien har fortfarande inget agaförbud. Det har inte heller Afghanistan, Bosnien-Hercegovina, Eritrea, Etiopen, Irak, Iran, Kosovo, Libanon, Serbien, Somalia, Syrien eller Turkiet. I flera av dessa länder anses det också normalt att slå frun, om än inte misshandla grovt. Att lärare rappar och lappar till elever är vanligt förekommande.

Alla invandrare från dessa länder byter inte syn på barnuppfostran när de fått uppehållstillstånd i Sverige. Några gör det aldrig. Det vet lärare och socialsekreterare som emellanåt upptäcker vad som pågår. Men allt syns inte, och många barn uppfattar handgripligheterna som naturliga - andras föräldrar gör likadant.

Det finns skäl att anta att den som växer upp i en våldskultur är mer benägen att gripa till vapen - även om det förstås är en liten minoritet som blir kriminell. Här någonstans borde ett förebyggande arbete kunna börja.

Uppfostra de vuxna på modersmålet

Jag har inget recept och jag ogillar projekt. Ändå. Kanske det kan hjälpa om välintegrerade invandrare, som omfattar den svenska synen att man inte slår sina barn, håller föreläsningar och samtal med nyanlända ungdomar och föräldrar. Att liknande insatser görs för blivande föräldrar som är dåliga på svenska. 

Politiker och tjänstemän var länge kass på att begripa sig på det hedersförtryck som får allra värst följder för flickor. Det har blivit bättre. Nu måste vi bli bättre på att uppmärksamma brutaliteten mot barn för att på sikt kunna bryta våldsspiralen.

 

Läs också: 

Ann-Charlotte Marteus: Sveket mot invandrarbarnen  

Räds inte fakta om invandring och brott