Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Malin Siwe

Halva Sverige måste inte skyddas mot hus

Den statliga utredaren fick i uppdrag att dra ner på antalet ”riksintressen” för att öka bostadsbyggandet. Resultatet? Ett nytt riksintresse: grundvatten.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Sverige är stort och glest bebyggt. Ändå finns restriktioner för byggande för 56 procent av ytan, det som kallas riksintressen står i vägen.

Energimyndigheten har utsett 313 områden som riksintressanta för vindkraften. Sveriges geologiska undersökningar har pekat ut 141 platser med mineralfyndigheter. Post- och telestyrelsen räknar upp 250 anläggningar för telekom, och de kommer att bli fler.

Trafikverket, sametinget, Hav- och vattenmyndigheten, jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Tillväxtverket och Försvarsmakten fastslår också sina riksintressen. Och säkert någon annan myndighet jag har glömt. Många intressen är det, och ofta motstridiga på en och samma plats.

Kommuner och fastighetsföretag har klagat över att denna riksintressanta röra hindrar och fördyrar bostadsbyggande.

 

Långt om länge tillsatte regeringen Reinfeldt en utredning med uppgift att rensa bland riksintressena i allmänhet och i synnerhet för att främja bostadsbyggandet. Kanske borde till och med bostadsförsörjning bli ett nytt riksintresse?

Nej, svarade utredaren Elisabet Falemo, C, prompt förra sommaren. Med ytterligare ett intresse blir det ännu klyddigare.

Argumentet var högst rimligt. Så mycket märkligare då att hon nu ändå föreslår ett nytt riksintresse – grundvatten. Men centerpartisten har förstås sin bakgrund på miljödepartementet.

Nåväl. Ingen prioritering av att få fram bostäder från utredaren. Trots att det låg i uppdraget. Hennes förslag att myndigheterna själva ska lockas att nedgradera riksintressen till allmänintressen bäddar bara för än värre byråkrati. Till nytta bara för alla de akademiskt skolade bevarandeaktivister som vill vara betalda ideologer.

Därför, Stefan Löfven och Åsa Romson: nu gäller det att peka med hela handen. Ge varje myndighet med riksintressen order om att göra två listor; en där 90 procent av dagens utnämningar är strukna, en med hälften kvar. Det kan handla om att krympa områden rejält, eller ta bort dem. Det måste handla om att värna det riktigt viktiga. Att rangordna på ett begripligt sätt.

 

Vilken är Sveriges mest historiskt intressanta stad med mer än 50 000 invånare?

Får man tro Riksantikvarieämbetet är det Uppsala, mer än en tredjedel av tätorten är klassad som riksintresse för kulturvård. Eskilstuna hamnar på andra plats med 22 procent.

Vilken stad kunde lika gärna aldrig ha funnits?

Borås, där finns inte skvatt av intresse i tätorten. Och bara 1,1 procent i Karlstad, vilket de säkert är lika glada för. Det är svårt nog att få till bra och någorlunda billigt byggande ändå. Utan de förseningar och överklagandegrunder som bevarandeföreskrifter för stadsdelar ger.

Riksantikvarieämbetet har gjort 1 700 utnämningar, som synes inte helt begripliga. Det kan tänka sig att rucka på några men vill gärna då fylla på med nya. Det bör de inte få göra. Och ingen annan heller.

Regeringen bör införa stopp för nya riksintressen under fem år. Och förbjuda kommunerna att inrätta naturreservat lika länge.

Prio ett måste vara bostäder. Även i Uppsala.

 

Läs också: Farligt gods är inte så farligt

 

Följ Expressen ledare på Facebook för tips om fler ledare!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!