Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Galopperade titelsjuka ger inte högre löner

Biomedicinska analytiker är sjukvårdspersonal som utför diagnostiska kemiska analyser av olika kroppsvätskor, exempelvis blod, urin och ledvätska.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
De kallade sig varken miljö- eller renhållningsarbetare när de strejkade 2017 - utan just sopgubbar.
Foto: DANIEL INGMO/TT / TT NYHETSBYRÅN

Att byta beteckning på ett yrke ger varken högre lön eller status. Fråga valfri BMA, tidigare labass.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I 19 av 21 regioner saknas BMA, som ska uttydas biomedicinsk analytiker. Det bidrar till att svar på coronatester dröjer. Bland annat.

Fram till 1995 var yrkestiteln för samma arbetsuppgifter laboratorieassistent, allmänt kallad labass. Facket Vårdförbundets tanke var att statusen och lönen därmed skulle höjas. 

Det enda som inträffade var att den långa yrkestiteln fick en stavelse till och att den nya förkortningen blev obegriplig för folk utanför vårdjargongen. Vad en labass gjorde gick att lista ut.

BMA, men det är väl Bromma flygplats?

Hur var det, VMA?  Nej för tusan, det är Viktigt Meddelande till allmänheten. MMA? Blandad kampsort. Just det - BMA, men det är väl Bromma flygplats?

Det är det. Också. Men laboratriser fanns årtionden före Gustav V invigde flygfältet, då hade de titeln tekniskt biträde. Faktum är att män tilläts verka i yrket först 1925, efter riksdagsbeslut - till kvinnolön, som förstås var låg.

Ännu är yrket kvinnodominerat. Av samtliga med legitimation, tre års högskoleutbildning om man håller takten, är 89 procent kvinnor.  

Facket trodde att begreppsbytet skulle höja statusen och lönen. Men symboltrolleri funkar sällan. Det vet även städarna som ett tag skulle heta sanitetstekniker och förvirring utbröt: Sanitet, det är väl rörisarna? Alternativet lokalvårdare har inte heller gjort susen.

”Miljöarbetare” kallar sig sällan de som i statushöjarsyfte benämns så. De säger sopgubbar eller renhållningsarbetare.

Och KAM - det är den gamla chefssäljaren som nu är Key Account Manager. Om inkomsten ökar beror det på att KAM dragit hem bra affärer, inte på att titeln numera är på förkortad engelska.

Åter till laboratoriefolket. Förr kunde man komma in på utbildningen med bara grundskola i bagaget. På 1970-talet blev det en högskoleutbildning, som efter ett tag kortades med en halv termin. 

Motiveringen var att eleverna rimligen borde ha lärt sig något under sina gymnasierår. Protester kom mot statussänkning. Utbildningen förlängdes senare till dagens tre år. 

Högre ort sänkte inträdeskraven i kemi och matte och avhoppen ökade

Därefter stod platser tomma. Högre ort gjorde som vanligt - som till exempel på polisutbildningen - och sänkte inträdeskraven. I detta fall på kunskaper i kemi och matte. Fler kom in, och hoppade av för att de inte hade förkunskaper. 

Av dem som började läsåret 2013/14 hade bara 54 procent tagit examen fem år senare. Framför allt föll de få männen i från.

Så bristen ser ut att bestå. Och bli värre. För medelåldern i yrket är hög. 

Vad göra? Varken titelbyte eller att bli legitimationsyrke hjälpte upp lönen, som är livssämst jämfört med den som arbetat sedan gymnasiet. Minus 16 procent, enligt Saco. Labassen måste jobba till 72 års ålder för att komma i kapp.

Den alarmerande avsaknaden av BMA i coronapandemin borde vara ett utmärkt påtryckningsmedel. Brist, och acceptans av lönespridning, har funkat för sjuksköterskorna.

En del biomedicinska analytiker lämnar yrket för att de i hög grad får jobba med monotona standarsysslor.

Robotiseringen bör med tiden kunna ta hand om en del av detta. Annars bör de enklaste uppgifterna ges laboranter med kortare yrkeshögskola. 

Men en sak är dödssäker - att byta titel till leg livräddare kommer inte att hjälpa.