Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Förskoletvång hjälper inte om personalen knappt talar svenska

Nyamko Sabuni, lanserar Liberalernas nya förslag - förskolplikt från fem år.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Per Molander ledde regeringens jämlikhetskommission som föreslår obligatorisk förskola från tre år. På sikt. Efter att förändrad förskollärarutbildning utretts.Foto: Sofia Runarsdotter/Weyler förlag
Susanne Ackum landade åt Handelskammarens omställningskommission i förskoleplikt från fyra år,.Foto: hemsida fores.se

Förslagen om obligatorisk förskola haglar. Men det gör ingen nytta om personalen inte talar svensk svenska. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Lärare och rektorer är på många håll bedrövade av att de har allt fler halvspråkiga elever. Barn som har klent ordförråd, i såväl svenska som modersmålet.

Fast uj, uj. Halvspråkig ska man inte säga, hävdar Nationellt centrum för svenska som andra språk, vid Stockholms universitet. Man ska tala om flerspråkiga som i sin allmänna språkutveckling behöver mer stimulering än andra.

Ack, denna ängslighet för korta och träffande beskrivningar. Problemet finns och det är stort.

Lösningen för dagen verkar vara obligatorisk förskola. Regeringens jämlikhetskommission vill ha förskoleplikt från tre år, Stockholms handelskammares egenutnämnda omställningskommission föreslår fyra. Liberalerna nöjer sig med plikt från fem.

Allt detta för att det finns en skillnad i förisnärvaron. Av tre- till femåringarna med utländsk bakgrund är den 81,7 procent. Bland svenskarna 85,8 procent.

Det är inte så att alla barn med dåligt ordförråd har varit hemma med mamma eller pappa.

Det är inte så att alla barn med dåligt ordförråd har varit hemma med mamma eller pappa. De flesta har gått på förskolan - den där som ska göra underverk för språkutvecklingen.

Att den inte alltid gör det är rätt lätt att förstå. Trots att politiker länge talat om att åtminstone hälften av personalen ska vara förskollärare är rikssnittet strax under 40 procent. Över 25 procent har ingen barnutbildning alls.

Kompetensnivån är särskilt låg på förskolorna i invandrartäta områden, i hela Sverige. Och där är ofta en stor del av de anställda själva invandrare med otillräcklig svenska.

I Malmö konstaterar förskoleförvaltning det i sin lägesbedömning för 2019:  

”Som en följd av medarbetarnas varierande språkkompetens, finns förskolor där barnen inte kan erbjudas en tillräcklig språklig stimulans i det svenska språket.”

Då är det inte lyckat att samma kommun har 30 servicetjänster på förskolor för långtidsarbetslösa och nyanlända. Eller att man har projektet ”förskoletalanger” för nyanlända och dem som bott i Sverige mer än fem år utan att hitta annat arbete.

Naturligtvis kan man drömma sig till en framtid där ungdomar och karriärbytare med goda svenskkunskaper fyller alla platser på en utbyggd förskollärareutbildning. 

I dagens verklighet får man laborera med annat. Bra betalda barnskötarjobb i invandrartäta stadsdelar för dem som talar svensk svenska, också på deltid så att högskolestudenter kan stärka sin ekonomi på det viset.

Man kan göra ett års sådan heltidstjänst till en poänggivande merit vid intagning till högskola i allmänhet och speciellt till lärarutbildningar av alla slag. 

Man skulle kunna villkora försörjningsstöd med krav på att åtminstone femåringar går på förskola.

Man skulle kunna villkora försörjningsstöd med krav på att åtminstone femåringar går på förskola. Men då vill det till att där verkligen finns en språkutvecklande verksamhet, med personal som invandrarföräldarna uppfattar som svenskar eller assimilerade.

Sedan gäller det förstås i förskolan, precis som i vården och omsorgen, att ställa språkkrav på personalen och erbjuda de redan anställda ytterligare utbildning i svenska.

Obligatorium kan ha sina poänger, för femåringar, men det viktigaste är att höja kvaliteten så att fler föräldrar är säkra på att förskolan är det bästa för barnen och deras framtid i Sverige.