Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Malin Siwe

Fler borde göra samma val som Annika Strandhäll

Annika Strandhäll gick ut med toppbetyg från frisörlinjen.
Foto: OLLE SPORRONG

Fler tonåringar, inte minst med utländsk bakgrund, borde göra som miljöministern och välja ett yrkesprogram på gymnasiet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När klimat- och miljöminister Annika Strandhäll var tonåring i Göteborg var det svårt att komma in på frisörlinjen, som stod högst på flickors önskelista. Strandhäll lyckades, och gick ut 1995 med toppbetyg. Utom i frisörteknik.

Trender ändras. Nu är intagningspoängen till frisör i Göteborg. liksom som för många andra yrkesprogram, låga.

Regeringen Reinfeldt hoppades vända utvecklingen genom att dra ner på svenska och engelska i grundschemat. Elever som vill nå högskolebehörighet får välja extrakurser i ämnena.

Återvändsgränd, protesterade Socialdemokraterna och Svenskt näringsliv. De förträngde att bara hälften av yrkeseleverna dittills klarat godkänt i ämnena som öppnar dörren till högskolan.

Förändringen genomfördes 2011. Då sökte 41 procent av niorna yrkesprogram. I höstas var andelen nere i 36 procent. Bland svenskfödda med två utländska föräldrar var det bara var fjärde.

Det är synd, för yrkesprogram är på många sätt det smartaste valet.

En undersökning från Malmö universitet visar att yrkeseleverna som 26-åringar oftare har arbete och tjänar mer än skolkamraterna som valde natur, samhäll, ekonomi och estet.

Annika Strandhäll la saxen på hyllan direkt

Studien har kartlagt alla elever i Malmö som gick i årskurs nio år 2008 och noterat deras status 2017. Tre av fyra som gått yrkesprogram jobbade och tjänade i snitt 250 000 kronor. Av teoretikerna arbetade två av tre och drog in 228 000 kronor.

Visst kan man tänka sig att några av de senare läser väldigt långa universitetsutbildningar, som med tiden ger hög lön. Men faktum är att 30 procent av dem som gick de högskoleförberedande programmen fortsatte till komvux eller folkhögskola. De programmen är alltså ingen motorväg till universitetet.

Förkunskaperna är dessutom ofta så klena att studenterna inte håller takten. Andra hoppar av, ströjobbar och väljer senare yrkeshögskola. Det är en dyr omväg för att bli tekniker eller undersköterska. Såväl för individen som samhället i stort.

Det är sorgligt att politiker pratar nedlåtande om yrkesutbildningar. Och de som är med i SAP, Sveriges socialdemokratiska ARBETAREparti, gör det ofta. Så kallar de sig mest Socialdemokraterna numera.

I vår ska de lägga förslag om ändring av yrkesgymnasiet. Eleverna ska aktivt välja bort behörighetsgivande svenska och engelska i stället för att välja till. Det lär inte locka fler elever. Svenskt näringsliv applåderar dock.

Företag, kommuner och regioner kan göra mer för att öka attraktiviteten – genom att frikostigt ställa upp med praktikplatser och handledare. Det är si och så med saken nu.

Men framför måste lärare och studie- och yrkesvägledare berätta om fördelarna. Att undersköterskor, barnskötare, djurskötare, fordonsmekaniker och chaufförer har lätt att få jobb direkt efter skolan. 

Att den som ångrar sig direkt efter examen, eller efter några års arbete, alltid kan gå på komvux eller folkhögskola. Det är inget tvång att arbeta med det man har utbildning för.

Annika Strandhäll la saxen på hyllan direkt och jobbade med arbetsmarknadsprojekt. Men hon hade en trygg kompetens i botten om det skulle smyga sig.

Det borde fler skaffa sig.