Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Dags att lägga ner Allmänna Arvsfonden

Dags att byta spår och lägga ner Allmänna Arvsfonden, skriver Malin Siwe.Foto: DANIEL NILSSON / BILDBYRÅN och TT/NYHETSBYRÅN

Allmänna arvsfonden delade ut 734 miljoner kronor i fjol. Att belöna bästa bidragsblankettifyllande är en orimlig prioritering.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Allmänhetens intresse för Allmänna Arvsfonden  är begränsat. Dessvärre är engagemanget inte mycket större hos de sju personer som av regeringen utsetts att fördela bidragen. 

Statskontoret lämnade sin analys av Arvsfonden för en månad sedan. Det är dyster läsning. Septetten i Arvfondsdelegationen har sex sammanträden om året då de beslutar om bidragsutdelning, men ofta har det varit på vippen att de är beslutsfähiga - det vill säga att fyra ledamöter har infunnit sig.

"I dag begränsar bristen på tid engagemanget bland delegationens ledamöter", skriver Statskontoret vänligt ursäktande. Eller kanske ironiskt? För nog är det så att den som tycker att uppdraget hen åtagit sig är viktigt kommer att ta sig tid för det. Och även om man inte brinner borde man säga som Gustaf VI Adolf - plikten framför allt.

Allmänna arvsfonden

Dessutom är det få av ledamöterna och handläggarna som läser utvärderingarna som gjorts. Allt enligt Statskontoret.

Och visst, om man läser utvärderingarna kan man tappa tron på verksamheten. Många projekt havererar i stridigheter mellan aktiva personer som alla vet bäst. De flesta insatser gör varken till eller från. Och så finns det ett och annat nyttigt. Byggda eller renoverade lokaler står ju i alla fall kvar.

Arvsfonden har funnits sedan 1928 då riksdagen beslutade att kusiner inte får ärva automatiskt. Den som saknar nära anförvanter måste skriva testamente, ordentligt bevittnat av två personer, för att slippa bidra till tiggeriet via blankett.

Det gäller att inte slarva med bevittnandet. Annars är Arvsfondens ombud där och hugger som en kobra. Melodikryssets Anders Eldeman trodde han ärvde ett radhus och lösöre av en dam i Ängelholm, men Arvsfonden invände mot bristen på vittnen. Eldeman tog ingen strid.

Bland dem som i stället fick bidrag i fjol fanns bland andra fritidsförvaltningen i Borås (1,8 miljoner kronor) och Göteborgs stadsmuseum (3,4 miljoner). 

Museet är en pärla, men det är helt orimligt att kommuner och landsting ägnar tid åt att tigga projektbidrag. Det är illa som det är med alla specialdestinerade statsbidrag de måste lägga tid på.

Arvsfondens medel ska gå till barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. I jämställdhetens, jämlikhetens, demokratins och integrationens tecken. Amen. 

Det gör de, till en del. Men många av de ideella organisationernas projekt handlar i praktiken om att vuxna som älskar musik, clowneri, friluftsliv, film, dataspel och idrott får lönearbeta med sitt intresse i tre år.

Lägg ner fonden

Det uppenbara fusket är ovanligt, men det är svårt att kolla om tiggarpengarna som ska gå till nyskapande verksamhet som överlever i själva verket inte finansierar det vanliga vardagsgörat. Överlevnad är bara hälften.

Ta ansökningarna för i år - Jämtland Härjedalens skidförbund får 11,7 miljoner kronor för att motverka psykisk ohälsa bland ungdomarna. Hur separerar man på ett vettigt sätt projektet Xtra Care från annat idrottslederi?

Det finns tyvärr många andra projektbidragskällor. Men eftersom Arvsfonden tycks måttligt munter - halva personalen är missnöjd till råga på allt - kan man börja vrida åt den kranen.

Lägg ner.

 

Läs även:

Patrik Kronqvist: Låt fiaskot i Malmö bli slutet för projektpolitik  

Malin Siwe: Universitetet ska inte lära folk odla morötter