Malin Siwe: Låga krav är värre än fusk

Publicerad
Uppdaterad
Fusk ska stävjas. Men inte till vilket pris som helst. Fokus måste vara det stora problemet - den låga lägstanivån i skola och högskola. Botten måste upp.
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
De svenska universiteten och högskolorna stängde av 506 studenter för fusk i fjol, rapporterar TT. En ökning med nära 50 procent på ett år. Antingen beroende på att fler fifflat eller på att lärosätena lärt mer om hur man hittar plagiatörer. Alla, utom Handelshögskolan i Stockholm, har funnit fubbare.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) ser allvarligt på saken. Universitetskanslern ska utreda fuskfrekvensen, behov av strängare straff och ihärdigare jakt på textpirater.
Måtte kanslern och rektorerna ta uppdraget på lagom allvar. Fusk kommer att uppdagas så länge man gör kunskapskontroller. Men det är ett marginellt problem.
Den allvarliga bristen på varje nivå inom utbildningsväsendet är att elever får rassla till nästa nivå utan tillräckliga kunskaper.
Det går sällan i datorspelen, där trälar man om och om igen på en level till man klarat hinderna och får gå vidare. Ändå spelar många.

I den verkliga och
viktigare världen sker uppflyttningen närmast med automatik för dem som deltar. Det är illa för alla.
Studenterna slösar tid och pengar. Lärarna blir misslynta och sämre på att undervisa. Skattebetalarna får kass avkastning på samhällsinvesteringen.
I dag får högskolorna anslag efter hur många poäng studenterna tar - det har bidragit till snällbetyg. Men det är inte givet att en annan finansieringskonstruktion är bättre. Universitetsinstitutioner kommer alltid att utnyttja alla möjligheter att expandera eller slippa krympa.
Lägstanivån höjs inte genom ett rapp med pekpinnen. Det krävs överenskommelser och tillit högskolorna emellan. Det kommer att ta tid.
Men det finns ett annat problem Jan Björklund kan ta itu med snabbare - distansutbildningarna. Häromdagen lämnade Högskoleverket en utredning om den snabbt växande studieformen.
Hösten 1999 läste 20 000 studenter distanskurser. Tio år senare var det drygt 80 000. Bildningens triumf? Kanske. Sannolikt inte.

För medan studenterna
som infinner sig fysiskt vid lärosätena tar 79 procent av poängen på de kurser de anmält sig till, så tar hemmaläsarna vid datorerna bara 56 procent.
Högskolan på Gotland har störst andel distansstudenter, 68 procent. I årsredovisningen för 2009 utropar rektor Jörgen Tholin att det har varit ett "fantastiskt år". Ett skäl är det förbättrade poängplockande av distansläsarna, de är nu uppe i 49 procent. Snittet i sikte. En delseger är också en seger.
Högskoleverket påpekar att den usla procenten förklaras av att många anmälda nollar. Några kanske läser böckerna utan att tenta, för bildningens skull. Andra anmälde sig bara för att de kunde få lust. Det kostar ju inget för studenten.
Det gör det däremot hos bildningsförbunden. En tvådagars skrivarkurs om ordets makt hos ABF kostar 1 470 kronor.
"Att vilseleda och att bli vilseledd" hos Gotlands högskola är gratis för studenten som lånar de två böckerna, och det ger 7,5 högskolepoäng. För den som ids ta dem.

Jan Björklund
och rektorerna har alla skäl att stöpa om distansutbildningarna. En snabbåtgärd vore att införa en anmälningsavgift minst i nivå med bildningsförbunden. Som återfås mot godkänd insats. Efter högt ställda krav.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag