Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Magister Björklund var bättre än sitt rykte

Jan Björklund var utbildningsminister i alliansregeringen mellan 2007 och 2014. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kunskapsresultaten i den svenska skolan är tillbaka på samma nivå som år 2006, visar Pisamätningen som presenterades på tisdagen.Foto: SHUTTERSTOCK

Uppgången i Pisamätningen är en efterlängtad julklapp till ett Sverige som har tappat framtidstron. Men det är alldeles för tidigt att andas ut.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det gick nästan att höra sucken av lättnad efter att Pisamätningen presenterades på tisdagsmorgonen. Kunskaperna hos svenska elever fortsätter uppåt efter kraschen 2013. De svenska 15-åringarna ligger till och med klart över genomsnittet i OECD i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Det är ett otroligt glädjande resultat. I Norden är det numera bara den finska skolan som presterar bättre.

Det är ett styrkebesked för svensk skola, men också för Sverige som land. Framtiden för Sverige som kunskapsnation hänger på att vi har en skola som levererar goda resultat.

Skolan har fått ett ökat fokus på kunskap

Många vill ta åt sig äran för de förbättrade skolresultaten. Men eftersom vändningen ägde rum redan i samband med den förra Pisamätningen (år 2015) ligger det nära till hands att tro att de avgörande stegen togs under Jan Björklunds tid som utbildningsminister.

Björklund utlöste en explosion av reformer på skolans område. En del blev förhastat och ogenomtänkt. Varken den nya lärarutbildningen eller de nya läroplanerna levde exempelvis upp till förväntningarna. Men annat har troligen lagt grunden till det kunskapslyft som nu har ägt rum i svenska klassrum.

Införandet av nationella prov från årskurs tre är en sådan kandidat liksom de stora satsningarna på fortbildning av lärarna - matematiklyftet och läslyftet - och förstelärarreformen. Dessa reformer har sedan förvaltats av den rödgröna regeringen. 

Sammantaget har skolan fått ett ökat fokus på kunskap. Det i kombination med den krismedvetenhet som Pisachocken 2013 utlöste är den mest sannolika förklaringen till vändningen.

Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Utmaningarna som ligger framför skol-Sverige är enorma. Värst är den alltmer akuta lärarbristen. Enligt Skolverket kommer det att fattas cirka 80 000 lärare och förskollärare om drygt tio år.

Utlandsfödda elever har försämrat sina resultat

Ett annat bekymmer är den växande ojämlikheten i svensk skola. Det är de svenskfödda eleverna som har förbättrat sina resultat kraftigt medan utlandsfödda elever har försämrat sina resultat, påpekar skolreportern Emma Leijnse på Sydsvenskan. Med tanke på att många nyanlända elever - motsvarande 11 procent av alla 15-åringar i landet - uteslöts ur Pisa-testet på grund av bristfällig svenska, innebär det att en stor utmaning ligger framför skolan.

De två mest akuta uppgifterna är därför att göra läraryrket attraktivt igen och att lyfta skolor med tuffa socioekonomiska förutsättningar. Pisa visar att sådana skolor ofta har problem med stökigt klassrumsklimat, skolk och sen ankomst. De har dessutom svårare att rekrytera behöriga lärare. Här måste man lära av de goda exemplen - införa disciplinära åtgärder och satsa på tidigt stöd som fångar upp elever som inte hänger med.

I dag kan skol-Sverige unna sig att fira. I morgon börjar det hårda arbetet med att hålla i framgången.