Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

M måste våga driva lägre löner

Under Anna Kinberg Batra har Moderaterna blivit lite nygamla. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det fanns en gång en alliansregering som styrde över konungariket Sverige. Och rikets mäktigaste man som hette Fredrik Reinfeldt lovade att det skulle bli 30 000 nya jobb till landets arbetslösa ungdomar. Den mäktige mannen kallade jobben för "yrkesintroduktionsjobb", fast han hade kunnat säga lärlingsjobb.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Och så till verkligheten. I juli var det endast 1 100 som hade YA-jobb. Denna arbetsmarknadspolitiska reform har som många andra föregångare blivit ett fiasko. Men regeringar ska naturligtvis alltid försöka; ett problem är dock de fantasifulla prognoserna om jobbutfallet.

Skam den som ger sig, måste Anna Kinberg Batra ha tänkt, och lanserar en ny variant av YA-jobb på DN Debatt. Nu ska även nyanlända flyktingar kunna omfattas av lärlingsprogrammet. De nya YA-jobben - låt oss kalla dem YA nummer 2 ska löpa under 18 månader i stället för 12. Vidare ska även arbetsplatser utan kollektivtal kunna omfattas. Det innebär att Centern kan utbrista i ett långt "vad var det vi sa!". I alliansregeringen hade partiet försökt få igenom en kollektivavtalsbefrielse.


Reinfeldt & Borg brukade som bekant krama kollektivavtalen. Under Kinberg Batra har de nya Moderaterna blivit lite nygamla.

Sverige behöver verkligen fler lärlingsjobb. Men arbetsmarknadens parter har alltså bara lyckats leverera ett fåtal YA-jobb. Moderaterna vill - trots fiaskot - behålla dessa socialavgiftsbefriade jobb vid sidan av YA nummer 2. I denna anställningsform ska arbetsgivaren inte behöva betala lön under den tid som kan tillskrivas som utbildning. Vilket i praktiken innebär en sänkt ingångslön.

Framstår inte detta som ganska krångligt? Det stämmer.


Svenska politiker vill ogärna stöta sig med världens kanske starkaste fack. Få vill yttra sig om problemet med för höga ingångslöner. Även ledande socialdemokrater inser problemet, men kan de prata högt om det? Nej, att tala klarspråk vore som att svära i rörelsens kyrka?

I stället har olika statligt subventionerade anställningsformer fått fungera som konstgjord andning åt den svenska arbetsmarknadens systemfel. I budgetunderskottens tid är dock luften - pengarna - slut, samtidigt som lågutbildade nyanlända köar på arbetsförmedlingen. Köerna kommer att växa, också på grund av en underliggande samhällsförändring - all automatisering och robotisering som minskar personalbehoven. De enkla jobb som återstår i industrin är rimligen snart K-märkta.

Facken måste i denna allvarliga situation ta sitt samhällsansvar. Lägre ingångslöner är naturligtvis ingen mirakelkur, men de skulle göra jobbsökarlivet lättare för många som aldrig haft ett riktigt jobb.

Och Anna Kinberg Batra borde våga prata konkret om behovet av sänkta ingångslöner i stället för de ständigt svepande orden om "höga trösklar" på arbetsmarknaden.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!