Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lyxrenoveringarna är en följd av det svenska systemet

Bruksvärdessystemet lyfts ofta fram som ett skydd mot skrupelfria hyresvärdar. Men internationella riskkapitalbolag köper nu svenska hyresrätter och renoverar upp dem eftersom systemet gör det till en i princip riskfri investering.Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN
Att installera handdukstorkar är en standardhöjande åtgärd som ger rätt att höja hyran.Foto: NIKLAS KÄMPARGÅRD / OKÄND
Hyresgästföreningen är bruksvärdessystemets starkaste försvarare.Foto: LARSERIC LINDEN

Fastighetsbolag topprenoverar lägenheter eftersom det är enda sättet att höja hyran. Vill man stoppa ”renovräkningar” måste hyressystemet göras om.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vissa av Rikshems hyresgäster i Umeå är missnöjda över att fastighetsägaren vill rusta upp deras lägenheter. De upplever att värden inte lyssnar på deras önskemål om en mindre omfattande renovering. Dessutom anser de att Rikshem länge har struntat i att sköta det löpande underhållet. De fruktar att de mastiga hyreshöjningarna – i snitt 42 procent – kan tvinga många att flytta från området. 

Reportaget i DN är bara ett av många om hur hyresgäster inte har råd att bo kvar efter renoveringar. Fenomenet har rentav fått ett eget namn: ”renovräkning”. 

Problemet är reellt. Enligt Boverket ökar benägenheten att flytta både under och efter renoveringar. Kraftfulla upprustningar spär också på segregationen genom att låginkomsttagare som inte har råd med hyran i regel flyttar till mindre attraktiva områden.

Men fenomenet är knappast nytt. Redan i 1970-talets Stockholm protesterade hyresgäster i Birkastaden mot att allmännyttan sanerade bostadshus med kraftigt höjda hyror som följd.

Förklaringen till renovräkningar kan alltså inte främst sökas hos det internationella riskkapitalets intresse för svenska hyresfastigheter eller alliansregeringens krav från 2011 om att allmännyttan måste drivas affärsmässigt. Den verkliga boven är bruksvärdessystemet.

I det svenska hyressättningssystemet ger endast standardhöjande åtgärder – som att ersätta en våtrumsmatta med klinkers – rätt att höja hyran. Att hålla hus och gårdar allmänt i fint skick gör det däremot inte.

För den som tror på ekonomiska incitament är det alltså inte speciellt förvånande om Rikshem tar lätt på det löpande underhållet för att i stället topprenovera bostäderna.

Hyresgästföreningen är den mest stridbara försvararen av bruksvärdessystemet och har själv varit med och förhandlat fram att golvvärme, handdukstorkar och kryddhyllor ska ge rätt till kraftiga hyreshöjningar.

Så länge systemet inte görs om i grunden kommer hyresmarknaden fortsätta att vara stadd i förfall.

Men märkligt nog ses organisationen ändå ofta som någon slags oberoende bedömare, i DN:s reportage får en lokal företrädare beklaga sig över de planerade renoveringarna. 

Det är som att det svenska systemet för hyressättning bara utvärderas efter dess fördelar, som att ett lyckligt fåtal får bo i centrala lägenheter till hyror långt under marknadspris.

Nackdelarna däremot – som de långa bostadsköerna, den svarta försäljningen av kontrakt, storskaliga ombildningar till bostadsrätter och oönskade renoveringar – betraktas som olyckliga undantag som kan lösas med ännu en regeländring.

Visst kan man tänka sig att hyresgästerna ges större inflytande över planerade renoveringar via lagstiftning, som Hyresgästföreningen vill. Men då blir det å andra sidan mindre intressant att bygga nya hyresrätter och mer lönsamt att ombilda dem som redan finns till bostadsrätter.

Så länge systemet inte görs om i grunden kommer hyresmarknaden fortsätta att vara stadd i förfall.

 

Marknadshyror lär knappast ge högre hyror.