Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lyssna på forskningen – inte på barnmorskorna

Att vänta med att sätta i gång förlossningen till vecka 42 innebär större risker för att barnet ska dö, drabbas av gulsot eller behöva vård på neonatalavdelning.Foto: BILDBYRÅN
Det är kris i förlossningsvården – igen.Foto: MARKUS MARCETIC
Igångsatta förlossningar brukar ta längre tid och kräva mer vårdresurser än spontana.Foto: Shutterstock / Shutterstock

Fler spädbarn riskerar att dö om inte rutinerna på landets BB-avdelningar ändras. Ändå spjärnar barnmorskor emot. Läkarna måste ta kontrollen i förlossningssalarna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När en gravid kvinna har gått över tiden brukar svenska förlossningsavdelningar vänta till vecka 42 – det vill säga två veckor över tiden – med att sätta i gång förlossningen. Men det är på väg att ändras. 

När svenska forskare ville undersöka om det vore bättre att sätta i gång förlossningar i vecka 41 i stället, fick studien avbrytas i förtid. Sex barn hann dö i gruppen som hade lottats till senare igångsättning – varav fem i magen, och ett kort efter födseln. Inget barn dog i den tidiga gruppen. 

Farligt att vänta med att föda till vecka 42

Nu är analysen klar: Att vänta till vecka 42 innebär större risker för att barnet ska drabbas av gulsot, behöva vårdas på avdelning för nyfödda, eller dö. Tidigare igångsättning leder inte till ökad risk för kejsarsnitt eller allvarliga komplikationer, däremot en liten ökad ökad risk för livmoderinfektion.

Glasklara skäl för att ändra rutinerna, kan tyckas. Men alla håller inte med. Om riktlinjerna ändras kommer fler kvinnor att bli igångsatta. Och sådana förlossningar brukar ta längre tid och kräva mer vårdresurser än spontana. Barnmorskor på Sahlgrenska i Göteborg är missnöjda.

”Vi kommer att få mer att göra, det blir en tyngre arbetsbelastning. På arbetspassen är vi redan stressade”, säger en barnmorska till SVT.

För att klara av fler igångsättningar har Sahlgrenska tänkt att dessa ska ske på en egen avdelning. Där förbereds kvinnorna och flyttas sedan till förlossningsavdelningen när det är dags att föda. Arbetssättet kommer från Helsingfors universitetssjukhus. Det innebär att barnmorskornas arbetsuppgifter blir mer renodlade till att förlösa, eftersom sjuksköterskor kan ta över igångsättningen. 

Det är en pragmatisk och rimlig lösning att låta andra personalgrupper ta över vissa, mindre specialiserade arbetsuppgifter när sjukhusen har svårt att hitta tillräckligt med barnmorskor att anställa. 

Barnmorskor ägnar sig åt revirpinkande

Men i stället för att välkomna nya arbetssätt som kan öka säkerheten både för kvinnor och nyfödda barn, verkar barnmorskorna mer intresserade av att pinka revir. I bakgrunden finns en lång konflikt: Barnmorskeförbundet bröt sig ur Vårdförbundet och bildade ett eget fackförbund förra året. Barnmorskorna värnar om sin ensamrätt att utöva yrket och vill att arbetet ska ledas av dem.

När Lisa Bjurwald, som skrivit boken ”BB-krisen”, gästade Expressens tv-program Ledarsnack pekade hon ut yrkesgruppens stora befogenheter som ett problem:

Barnmorskornas dominans går ibland över styr. Man talar om att det medicinska är manligt dominerat och därmed inte önskvärt i deras förlossningssalar.

En talande studie presenterades i Vårdfokus tidigare i år: Trots att 78 procent av barnmorskorna uppger att de behöver mer kunskap om underlivets anatomi, känner 74 procent sig ”trygga och bekväma” med att sy ihop bristningar.

Frågan är hur trygga patienterna kan känna sig med att barnmorskor styr i förlossningsvården. 

Lisa Bjurwald medverkar i Ledarsnack.