Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfvens omfördelning för välfärd gäller pluttpengar

Stefan Löfven höll sitt sommartal i svenska Björneborg, i Kristinehamns kommun i Värmland, i söndags. Flirten med Småortssverige fortsätter. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Eskilstuna tvingas betala tillbaka statsbidrag för likvärdigt skola på grund av att man tidigare glömt söka statsbidrag för lärarlönelyft men höjt lönen ändå. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Södertörns högskola är Huddingens stolthet. Men kommunen måste betala tillbaka skolbidragspengar till staten för att man inte längre behöver lika många förberedelseklasser för nyanlända. Galet. Foto: SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA / SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA

Förslaget till ny ekonomisk utjämning mellan kommuner är inte fel, men statens bidrag bör öka betydligt mer och vara generella.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Minns ni sagan om mannen som gick till skräddaren, beställde en rock och fick veta att den blir klar på lördag? Mannen återkom varje lördag och fick veta att det i stället skulle bli ett par byxor, en väst, vantar, en tumme och till slut bidde det ingenting.

Statsminister Stefan Löfven har talat vitt och brett om att minska klyftan mellan stad och land, mellan rikare och mindre välmående. I söndags presenterade han sitt utjämningsförslag i värmländska Björneborg.

Till skillnad från sagans Mäster Skräddare hade han med sig något, men det bidde inte mer än en tumme. Omfördelningen mellan kommuner och landsting ska öka från 9,7 till 11,5 miljarder kronor.

Kostnadsutjämningen är småpengar

Med tanke på att verksamheten i kommuner och regioner (det nya begreppet för landsting) tillsammans kostade 1 042 miljarder kronor i fjol är 1,8 miljarder mer i kostnadsutjämning inte mycket att yvas över.

Det är också en pluttpeng i jämförelse med statens totala bidrag. I fjol fick kommunerna 146 miljarder kronor, landstingen fick 30 miljarder. 

Ändå är det välkommet att utjämningssystemet i framtiden lägger större vikt vid gleshet och det som brukar kalla socioekonomiska förhållanden: låga inkomster, låg utbildningsnivå och hög ohälsa. 

Men det behövs större och mer genomgripande förändringar i statsbidragssystemet. Dels kommer kommuner och regioner att behöva större tillskott med en åldrande befolkning, allra helst om den kommande lågkonjunkturen slår hårt.

Det är dock viktigt - inte minst för de små avfolkningskommunerna - att bidragen kommer i rätt form, som generella pengar i en påse. I dag måste en hög andel, framför allt på skolans område, sökas hos statliga myndigheter.

Bara för det riktade bidraget för en likvärdig skola finns i år 3,5 miljarder kronor att dela på efter diverse kriterier. Ett av dem är att kommunen inte minskat utgiften per elev. 

SKL och Statskontoret kritiska till specialbidrag

Det är helt orimligt. Ta Huddinge, där har kommunen tidigare haft många dyra förberedelseklasser för nyanlända. De behövs inte längre - alltså minskar kostnaden, vilket är bra. Men detta bestraffas av bidragsreglerna och Huddinge tvingas betala tillbaka 8,8 miljoner kronor.

Eskilstuna åkte på att betala tillbaka 3,5 miljoner kronor bland annat för att man höjt lärarlönerna trots att man glömt söka statsbidrag för det år 2016. När man väl kom ihåg att söka lönelyftsbidraget minskade kommunens kostnader så att bidraget för likvärdighet i sin tur sänktes. 

Det är rena Absurdistan.

Det är inte bara SKL, organisationen för Sveriges kommuner och landsting, som vill ha bort merparten av de specialdestinerade bidragen. Statskontoret har konstaterat att de är ineffektiva och missgynnar just de små kommuner som rikspolitikerna säger sig värna mer än andra.

Mer pengar och färre pekpinnnar, svårare är det inte att ge förutsättningar för bättre välfärd.

Hur ska välfärden klara alla 40-talister? SKL:s chefsekonom gästar Ledarsnack.