Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Löfven, du får inte misshandla akademin

Universitetet i Oxford är bäst i världen, enligt senaste rankningen av Times Higher Education. Ett mål att sträva mot för Sverige. Foto: www.figurniy.com
Socialdemokraterna undergräver den högre utbildningen genom att vårdslöst använda den som verktyg för bland annat regionalpolitik och jämlikhet.Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverige behöver spetskompetens - inte en miljon svenskar med en medioker fil. kand.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Några dagar före valet 2018 besökte Stefan Löfven Mälardalens högskola i Västerås. Han kom med glada nyheter: Socialdemokraterna vill göra högskolan till tekniskt universitet. 

”Det kommer öka på drivkraften i utvecklingen i den här regionen”, sade Löfven. Viljan att investera i forskningsprojekt kommer att öka, lovade han.

Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson, som också var med, förkunnade att ett tekniskt universitet skulle ”stärka industrin och skapa fler jobb här i Mälardalen.”

Det handlade alltså om regions- och jobbpolitik, framför allt. 

Socialdemokraterna ser gärna högre utbildning som ett verktyg för att uppnå olika mål; ett av dem är jämlikhet. Ju fler som går på högskolan, desto mer jämlikhet, är tanken.

Att kvantitet kan underminera kvaliteten tycks inte oroa alls. 

Falsk matematik på högskolan

År 2013 hotade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, att dra in Mälardalens högskolas examensrätt i matematik; utbildningen var för usel. Tre år senare blev Connie Dickinson, matematikstudent från USA, så besviken på utbildningen att hon krävde pengar tillbaka. I april i fjol gav Högsta domstolen henne rätt. 

Men bara några månader senare ville alltså Stefan Löfven ge högskolan universitetsstatus. Ett drag i samma anda som när Malmö högskola plötsligt fick bli universitet 2017.

Antalet högre lärosäten ökar och mängden studenter har fördubblats på 25 år. Men anslagen till lärosätena har urholkats. Sverige ligger på europeisk jumboplats i grenen lärarledd undervisning. Snittet ligger på elva timmar i veckan - runt hälften av vad danska studenter får.

Måttet säger inte allt om en utbildnings kvalitet, men blir timmarna alltför få kan följden bli att studenterna lägger mindre tid och ansträngning på självstudier, enligt UKÄ

Det är nog ingen slump att studenter på utbildningar där lärarna är som mest osynliga, klagar oftast över ”låga krav”.

Satsa på toppuniversitet

Medan anslagen tryter, ökar kraven på lärarna när en växande andel av befolkningen pluggar vidare. Fler studenter har skrala förkunskaper och färdigheter. Stödet till studenter med adhd, autism och andra svårigheter har sjufaldigats på tio år. 

Att en ständigt större andel går högre utbildning är dessutom inte självklart lönsamt i längden, påpekade The Economist i en stor genomgång härom året. Ju fler som har en akademisk examen, desto mindre värd blir den. 

Något totalt jämlikhetsunder inträffar inte heller. De med lägre betyg går sämre utbildningar och kan inte matcha de mer framgångsrika; deras avkastning på studieinsatsen blir liten, om någon. Samtidigt vrider arbetsgivarna upp sina krav in absurdum - för att de kan. I USA har numera 16 procent av servitriserna en fil. kand. 

Under tiden stärks bilden av lågutbildade som Stora Problem, trots att de i praktiken skulle klara många av de jobb som har akademiserats. 

Svenska universitet faller på internationella rankningslistor. Det är djupt oroande. Sverige behöver ett knippe resursstarka toppuniversitet - inte en miljon svenskar med en urvattnad kandidatexamen. 

 

Läs också:

Med Löfvens Pisa-högskola går vi under 

Hamid Zafar, årets svensk 2018, berättar i Ledarsnack om hur han som rektor förbättrade kunskapsnivån på Sjumilaskolan i Göteborggenom att ställa krav på eleverna.