Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Löfven är arg på verkligheten

Statsminister Stefan Löfven med de nya regeringsmedlemmarna.

Stefan Löfven gör rätt som satsar på rutin och på Europa i sin nya regering. Men han famlar fortfarande hjälplöst i de avgörande frågorna för Sveriges framtid.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Som PR-jippo betraktat var regeringsombildningen knappast någon fullträff. Det var inga stora överraskningar eller färgstarka profiler som radade upp sig kring statsministern denna gång.

Annat var hösten 2014, då Löfven presenterade en regering full av politiska gröngölingar. Vis av erfarenheten satsar statsministern på idel rutinerade kort denna gång. Det gör han rätt i. Med två år kvar till nästa val finns ingen tid att förlora.

Löfven gör också rätt som satsar på en särskild EU- och handelsminister. Europa krisar på alla ledder för närvarande med hotet om en Brexit bara några veckor bort. Att Sverige i denna ödesstund för EU har haft en utrikesminister som har varit helt uppslukad av FN-kampanjen är direkt provocerande.

Ann Linde (S) är dessutom ett förträffligt namn. Låt oss bara hoppas att inte inrikesminister Ygeman tappar tempo när hon nu lämnar posten som hans statssekreterare.


Även en samordningsminister behövs tveklöst. De interna bråken mellan S och MP har varit många och Löfven verkar trivas bäst på resande fot. Följden har blivit ett otydligt ledarskap och en regering som inte fungerar som ett lag. Däremot är det tveksamt om Ibrahim Baylan (S) är rätt person för det superministeruppdraget. Han har knappast glänst som politiker i sina tidigare roller.

Sammanfattningsvis kan man säga att Löfven har gjort en försiktig regeringsombildning, där de mest uppenbara hålen har täppts igen och rutinen har fått vara ledstjärna. Behovet av en integrationsminister är fortsatt skriande, men Löfven är uppenbarligen inte beredd att backa på den punkten. I stället fortsätter utvecklingen mot ett A-lag med superministrar och ett B-lag med tunna ministerportföljer. Den enda som fick silkessnöret i denna jätteregering var framtidsminister Kristina Persson (S).

Någon omstart värd namnet är detta inte. För det stora problemet med denna regering är trots allt inte ministrarna - hur mediokra många av dem än är - utan att den inte vet vart den ska. Aldrig tidigare har Sverige haft en statsminister med ett så stort glapp mellan den självsäkra retoriken och den motsträviga verkligheten.

"Skolan ska bli den klarast lysande stjärnan i välfärden", upprepade Löfven under presskonferensen. I vilken värld lever vår statsminister? undrar man. I samma storvulna anda förklarade han att segregationen ska bekämpas trots alla inser att den ohjälpligen kommer att förvärras framöver.


Näringsminister Damberg ska ordna fram "enkla jobb" inom näringslivet, hette det vidare. Ursäkta? Exakt hur har Löfven tänkt att det ska gå till med västvärldens högsta ingångslöner?

Antingen förstår inte Löfven djupet i de problem som Sverige står inför eller så har han gått i opposition mot verkligheten. Att ha en statsminister som är arg på verkligheten inger sannerligen inte förtroende.

 

Läs också:

Bantingstips till Stefan Löfven

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.