Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Locket på inom S – det håller inte i längden

Stefan Löfven höll sig kvar i Sagerska huset - till priset av att administrera Annie Lööfs och Jan Björklunds borgerliga politik. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Socialdemokraternas kongress i Göteborg, 2014. Foto: JENS L'ESTRADE

Stefan Löfven försöker strypa den interna partidebatten efter Januariavtalet. Ett fall av ”så vind, skörda storm”?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Socialdemokraterna begår kongress i Örebro i helgen. I kongresshandlingarna talas det lyriskt om att partiet ska ha den bästa, mest hoppfulla, trygga och framåtriktade debatten i riket. Genom ”en renässans för det politiska samtalet” ska S utveckla sin politik, locka nya medlemmar och väljare samt driva Sverige mot nya segrar. 

I skarp kontrast till detta har partistyrelsen dragit in motionsrätten inför kongressen. Stefan Löfven & Co vill uppenbarligen minimera risken för jobbiga, upprörda och splittrande politiska samtal om läget i partiet. 

Det har ju hänt en del sedan sist.

Socialdemokraterna är i kris

Socialdemokraterna befinner sig på en vacklande vandring bort från sitt bastanta, självsäkra gamla jag. Väljarunderlaget minskar; kärnväljarna bokstavligen dör bort. Förra mandatperioden regerade partiet för första gången ihop med ett annat parti. Nu har man ingått Januariavtalet, med mer högerpolitik än vad de borgerliga småpartierna kunde pressa igenom under Reinfeldt: avskaffad värnskatt, sänkta marginalskatter och arbetsgivaravgifter, tredubblat RUT, förändrad arbetsrätt och friare hyressättning, bland annat. 

Man måste däremot närmast ha förstoringsglas för att hitta socialdemokratisk politik i överenskommelsen. 

I partiets nya analys av det rekordusla valresultatet konstateras att S-tappet på landsbygden delvis kan förklaras av samarbetet med MP. Subventionerade elcyklar och miljözoner gick inte hem i glesare belägna stugor. Det gjorde uppenbarligen inte identitetspolitik eller gymnasieamnesti heller. SD gick framåt där S tappade. 

Man kan undra hur det ska gå i valet 2022, när Stefan Löfven kommer att vara omslagspojke, inte bara för Miljöpartiets politik utan även för oppositionspartiernas - Centern och Liberalerna - reformer. 

Hur ska nästa valrörelse läggas upp? Hur ska man förhålla sig till C och L? Hur ska det alltmer suddiga partiet vinna trovärdighet? 

Och hur ska de egna leden, de oumbärliga valarbetarna, mobiliseras? S är fortfarande stort och rikt, men kostymen krymper, finansiellt och personellt.  

Migrationsfrågan var inte förankrad i partiet

Hattandet inom migrationspolitiken under förra mandatperioden skapade problem både inåt och utåt, enligt valanalysen. ”Den dominerande socialdemokratiska berättelsen om migration” hade länge gått i linje med Löfvens tal om ett Europa utan murar. Därför var inte alla medlemmar med på tåget när den strama omläggningen kom, 2015. Resultatet blev en splittring som mot slutet av mandatperioden tärde inåt och gav ett opålitligt intryck utåt. 

I ett stort folkrörelseparti som S måste policyförändringar förankras. Medlemmarna måste få tycka till och debattera. ”Principiellt viktiga frågor bör också diskuteras igenom ordentligt under en partikongress”, råder analysgruppen. 

Men först ett rejält motionsförbud. Samtalsrenässans, var god dröj. 

 

Läs också:

Fem skäl mot Lööf & Löfven 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!