LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson kan inte svara på varför allt fler medlemmar röstar på SD. Det enkla svaret är givetvis invandringen. Särskilt LO-männen är skeptiska till den av både ekonomiska och kulturella skäl. Eftersom de inte fått gehör hos S, har de sökt sig till SD som tycker likadant.
Det är lätt att glömma hur genomgripande den här förskjutningen är. För ett drygt decennium sedan röstade två tredjedelar av LO-medlemmarna på Socialdemokraterna. I valet 2018 röstade en tredjedel på S och ungefär lika många på SD.
Huruvida man tillhör den första tredjedelen eller den andra är ganska avgörande. Socialdemokraterna och LO är sammanslingrade sedan gammalt; så sent som på 90-talet kollektivanslöts LO-medlemmar till S, förbunden skänker fortfarande miljoner till partiet varje år och LO-ordföranden har en given plats i Socialdemokraternas verkställande utskott.
Sverigedemokrater är samtidigt paria. De politiskt aktiva är förbjudna från att ta förtroendeuppdrag – Susanna Gideonsson var så sent som i våras själv delaktig i beslutet att frånta en SD-politiker uppdraget som fackklubbsordförande på en matbutik i Skåne – och vissa får inte vara med i facket överhuvudtaget.
I veckan skrev DN om traktorföraren Mats Fredhäll i Kiruna som uteslöts som enkel medlem ur LO-förbundet Transport efter att han valts in som SD-ledamot i kommunfullmäktige 2018. Han har tagit fallet till domstol och i princip kan det bli en fråga för Europadomstolen eftersom det inte är självklart att man kan utesluta folk ur fackförbund hursomhelst om det påverkar deras förmåga att försörja sig.
Att utesluta medlemmar på grund av åsikter och politiskt engagemang är sjaskigt. Förbunden framstår som skraja och småsinta.
LO:s jurister bestrider detta och menar att SD-politik strider mot fackets stadgar. Det är möjligen en god juridisk strategi, men ur ett större perspektiv är den usel. Att utesluta medlemmar på grund av åsikter och politiskt engagemang är sjaskigt. Förbunden framstår som skraja och småsinta.
Om man som LO vill värna parternas makt över arbetsmarknaden riskerar agerandet också att bli kontraproduktivt. Fackförbund kan inte jämställas med vilken idrottsförening som helst. En fackavdelning har stora möjligheter att diskriminera den som inte är med i facket vid förhandlingar, till exempel om undantag från las-listan. I arbetsdomstolen sitter ledamöter som utsetts av fackföreningar.
Hur länge kommer den särställningen att framstå som rimlig om ett växande antal arbetstagare förvägras möjligheten att vara med i stora fackförbund?
Kampen om LO-medlemmarnas politiska sympatier kan inte vinnas genom fulspel. Blicka upp, byt strategi och sluta bråka med enskilda medlemmar som gör sitt jobb.
