Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Varför ska vi unga få det sämre än våra föräldrar?

Det krävs årsinkomst på nästan 1,3 miljoner för att kunna köpa en villa i Stockholm, och ge sina barn en trädgård att leka i. (Bilden är en genrebild.) Foto: Kirill Grekov / Colourbox
”Den som har ett bibliotek och en trädgård saknar intet”, ska Cicero ha sagt. Det är lätt att hålla med. Foto: PETER ERICSSON / PETER ERICSSON

Jag drömmer om den trädgård jag aldrig kommer att få odla.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Tänk att bara kunna gå rakt ut i gräset, barfota, utan att behöva passera ett trapphus och grannar. Kunna släppa ut barnen på baksidan, när de håller på att riva inredningen med sina lekar. Tänk att ha en trädgård.

Trädgårdsdrömmarna har blivit ett allt vanligare samtalsämne i vänkretsen, i takt med att familjer bildas och växer. Men för många av oss kommer den med ett litet styng. Vi inser att det kommer att förbli en dröm. Åtminstone om man fortfarande ska jobba kvar i Stockholm och ha någotsånär rimlig pendlingstid.

Krävs miljoninkomst för att köpa hus

Tidigare kunde medelklassföräldrar köpa villor och radhus i storstädernas förorter – priserna var lägre, ränteavdragen högre och inflationen åt upp lånen. Det är svårare i dag.

Snittpriset för en villa på 120 kvadratmeter i Stockholm ligger på 6,7 miljoner kronor. Enligt en uträkning från Mäklarhuset krävs det därmed en kontantinsats på omkring en miljon kronor och en årsinkomst på nästan 1,3 miljoner kronor för att undgå det extra amorteringskravet. 

Även för par med bra jobb och hyfsade löner är det alltså svårt att få kalkylerna att gå ihop. Särskilt om man inte har kunnat göra en bostadskarriär.

”Bostäder har för många varit en sedelpress de senaste dryga tio åren, men det är inget man kan räkna med i framtiden”, sa Swedbankekonomen Arturo Arques till Dagens industri nyligen.

För den som inte hade ett eget förstahandskontrakt steg hyran under samma period. Enligt Blockets statistik har andrahandshyran för en etta stigit med 37 procent i Stockholm sedan 2014, och med 25 procent i riket.

Samtidigt höjde politikerna trösklarna till den första bostadsrätten. Med krav på 15 procent i kontantinsats och sedan både ett första och ett andra amorteringskrav kändes det som att målsnöret hela tiden flyttades fram, snabbare än man kunde spara och gneta för att nå det.

Det är nämligen inte bara otur som gör unga föräldrar till losers i lånekarusellen. Det är decennier av direkt oklok bostadspolitik. 

Pensionärer avskräcks från att sälja villan

Ett exempel är alliansregeringens beslut att slopa fastighetsskatten, som har inneburit att det inte längre finns drivkrafter att flytta från en för stor bostad. 

När en barnfamilj jag känner letar hus att köpa i byarna utanför Lund, möts de av pensionärer som har slutat använda halva huset, men som hellre låter det förfalla än flyttar. De har nämligen väldigt låga boendekostnader – och reavinstskatt i kombination med amorteringskrav för en ny bostad avskräcker dem.

Finanspolitiska rådet föreslog i juni att bostadsmarknaden reformeras, genom friare hyressättning i hyresbeståndet, återinförd fastighetsskatt och möjlighet att skjuta på reavinstskatten när man köper ny bostad. Det kan både ge större rörlighet, bättre användning av bostadsbeståndet och intäkter som kan skiftas mot sänkta inkomstskatter och högre bostadsbidrag. 

Men ett sådant bostadspaket är politiskt omöjligt. 

Jag minns fortfarande hur min värld växte när vi flyttade från stan och jag äntligen fick gå till affären själv, bygga trädkoja, plantera ett bigarråträd och se det blomma. 

Det känns helt enkelt lite sorgligt att jag inte kommer att kunna ge framtida barn en uppväxt med äppelträd och vinbärsbuskar. 

Men jag fortsätter att drömma om både bostadsreformer och en trädgård.