Margaux Dietz blev Årets influencer på Ellegalan 2018. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Margaux Dietz blev Årets influencer på Ellegalan 2018.  Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Linda Nordlund

Sätt stopp för de oseriösa selfieskolorna

Publicerad

Vem vill utbilda sig och ta ett vanligt jobb när man kan odla sitt ego på Instagram och få betalt i både kläder och reda pengar? 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Thoren Innovation School vill ”hänga med” och ”utbilda för de yrken som kommer finnas i framtiden” (SvD 28/1). Därför marknadsför de sitt nya gymnasieprogram som en utbildning till ”Influencer/Youtuber”. Det kan säkert ge många, sköna skolpengar i intäkter – men det är rena skojarskolan.

På varje Yogagirl går det tusentals andra som försöker hashtagga sig till berömdhet och rikedom, men som i slutänden står där med en smaklös proteindryck och slemmiga kommentarer på sina strandselfies. ”Influencer” är inget yrke. ”Influencer” kommer aldrig att bli något yrke. Det är sociala medier-svenska för en kändis som gör halvlaglig smygreklam. Varför skulle vi vilja utbilda folk till det? Med våra skattemedel. 

Thorengruppen visar varför reglerna måste skärpas

Det är sannolikt inte anställningsbarhet som ungdomarna som söker till estetiska programmet sätter högst på listan – ville de vara garanterade jobb efter studenten hade de valt omvårdnad eller VVS. Men en högskoleförberedande gymnasieutbildning borde ändå ge eleverna en realistisk bild av arbetsmarknaden och en realistisk chans att klara av högre studier.  

Att bedriva en utbildning som lurar i ungdomar att de kan försörja sig på att leva ett glammigt liv i sociala medier är inte bara slöseri med skattepengar. Det är slöseri med elevernas tid. 

Thorengruppen, som ledarsidan tidigare har kritiserat för att de delar ut glädjebetyg, är ett utmärkt exempel på varför regelverken och kontrollen av gymnasieskolorna behöver skärpas. 

Under Jan Björklunds tid på utbildningsdepartementet togs möjligheten för skolorna att skapa lokala kurser efter eget skön bort. Då fanns fler än 9000 olika lokala kurser att välja bland – det var omöjligt för eleverna att navigera i den vildvuxna kursfloran. 

Dessutom märktes det tydligt att de lokala kurserna hade blivit ett sätt för skolorna att hålla betygssnitten uppe, och för eleverna att få höga slutbetyg utan några större arbetsinsatser. Man taktikvalde ”vinkunskap” eller ”skidakrobatik” istället för fördjupningskursen i franska eller matematik – båda gav ju samma betygspoäng (TTELA 1/4-08).

Sedan dess måste Skolverket godkänna alla lokala kurser. Men huvudmännen har stora valmöjligheter att sätta samman dessa till egna kurspaket, och det finns inga statliga regleringar kring vad dessa programinriktningar får kallas eller hur de får marknadsföras. Entré: Estetiska programmet inriktning Influencer. 

Stoppa Influencer-skolan

Den svenska gymnasieskolan har fastnat i de sämsta elementen av två världar – Socialdemokratins flumvurm och borgerlighetens blinda marknadstro. Decentralisering i kombination med oklara kunskapsmål och svag kontroll har gett oss betygsinflation och larm från högskolan om sjunkande förkunskaper hos studenterna. 

För att lyfta gymnasieskolan bör de nationella proven rättas centralt och de lokala kurspaketen stramas åt. Dessutom borde skolornas marknadsföring granskas. Det är ansvarslöst att locka elever med gratis laptops och kändisskap.

Om någon enda Influencer-elev lyckas få 100 000 följare utan att köpa dem, lovar jag att äta upp den här krönikan. Och börja posta yogabilder på Instagram.

 

Läs också: Bestraffa skolor som delar ut glädjebetyg 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag