Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Sätt stopp för de oseriösa selfieskolorna

Margaux Dietz blev Årets influencer på Ellegalan 2018. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vem vill utbilda sig och ta ett vanligt jobb när man kan odla sitt ego på Instagram och få betalt i både kläder och reda pengar? 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Thoren Innovation School vill ”hänga med” och ”utbilda för de yrken som kommer finnas i framtiden” (SvD 28/1). Därför marknadsför de sitt nya gymnasieprogram som en utbildning till ”Influencer/Youtuber”. Det kan säkert ge många, sköna skolpengar i intäkter – men det är rena skojarskolan.

På varje Yogagirl går det tusentals andra som försöker hashtagga sig till berömdhet och rikedom, men som i slutänden står där med en smaklös proteindryck och slemmiga kommentarer på sina strandselfies. ”Influencer” är inget yrke. ”Influencer” kommer aldrig att bli något yrke. Det är sociala medier-svenska för en kändis som gör halvlaglig smygreklam. Varför skulle vi vilja utbilda folk till det? Med våra skattemedel. 

Thorengruppen visar varför reglerna måste skärpas

Det är sannolikt inte anställningsbarhet som ungdomarna som söker till estetiska programmet sätter högst på listan – ville de vara garanterade jobb efter studenten hade de valt omvårdnad eller VVS. Men en högskoleförberedande gymnasieutbildning borde ändå ge eleverna en realistisk bild av arbetsmarknaden och en realistisk chans att klara av högre studier.  

Att bedriva en utbildning som lurar i ungdomar att de kan försörja sig på att leva ett glammigt liv i sociala medier är inte bara slöseri med skattepengar. Det är slöseri med elevernas tid. 

Thorengruppen, som ledarsidan tidigare har kritiserat för att de delar ut glädjebetyg, är ett utmärkt exempel på varför regelverken och kontrollen av gymnasieskolorna behöver skärpas. 

Under Jan Björklunds tid på utbildningsdepartementet togs möjligheten för skolorna att skapa lokala kurser efter eget skön bort. Då fanns fler än 9000 olika lokala kurser att välja bland – det var omöjligt för eleverna att navigera i den vildvuxna kursfloran. 

Dessutom märktes det tydligt att de lokala kurserna hade blivit ett sätt för skolorna att hålla betygssnitten uppe, och för eleverna att få höga slutbetyg utan några större arbetsinsatser. Man taktikvalde ”vinkunskap” eller ”skidakrobatik” istället för fördjupningskursen i franska eller matematik – båda gav ju samma betygspoäng (TTELA 1/4-08).

Sedan dess måste Skolverket godkänna alla lokala kurser. Men huvudmännen har stora valmöjligheter att sätta samman dessa till egna kurspaket, och det finns inga statliga regleringar kring vad dessa programinriktningar får kallas eller hur de får marknadsföras. Entré: Estetiska programmet inriktning Influencer. 

Stoppa Influencer-skolan

Den svenska gymnasieskolan har fastnat i de sämsta elementen av två världar – Socialdemokratins flumvurm och borgerlighetens blinda marknadstro. Decentralisering i kombination med oklara kunskapsmål och svag kontroll har gett oss betygsinflation och larm från högskolan om sjunkande förkunskaper hos studenterna. 

För att lyfta gymnasieskolan bör de nationella proven rättas centralt och de lokala kurspaketen stramas åt. Dessutom borde skolornas marknadsföring granskas. Det är ansvarslöst att locka elever med gratis laptops och kändisskap.

Om någon enda Influencer-elev lyckas få 100 000 följare utan att köpa dem, lovar jag att äta upp den här krönikan. Och börja posta yogabilder på Instagram.

 

Läs också: Bestraffa skolor som delar ut glädjebetyg 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!