Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Putins legosoldater hotar freden på Balkan

Stora spänningar. Den 9 januari hölls en parad i Republika Srpska för att högtidlighålla att det var denna dag 1992 som republiken utropade självständighet – vilket blev inledningen till Bosnienkriget. Foto: AMEL EMRIC / AP TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt som svenska myndigheter förbereder sig för att bemöta ryska informationskampanjer i valrörelsen, pågår påverkansoperationer av ett helt annat slag mitt i Europa. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Rysktränad milis, som rekryterats bland bosnienserbiska kriminella, hotar den mycket sköra stabiliteten i Bosnien och Hercegovina. Det bekräftade den bosniske säkerhetsministern Dragan Mektić i The Guardian (12/1-18). Det är presidenten för den självstyrande Republika Srpska, Milorad Dodik, som backar upp sin utbrytarretorik med legosoldater. 

Freden i Bosnien är bräcklig. Efter Daytonavtalet 1995 är landet uppdelat i två delar: den främst bosniakiska och kroatiska Federationen Bosnien-Hercegovina och den i huvudsak serbiska Republika Srpska. Skiljelinjerna är både politiska och etniska, där federationen vill söka medlemskap i EU och Nato, medan republiken vill vända sig mot Ryssland. 

Rysk milis i Republika Srpska

Den nionde januari arrangerade Republika Srpska en stor militärparad, trots att firandet förbjudits av Bosniens högsta domstol. Det man firade var nämligen att det var den nionde januari 1992 som republiken utropade självständighet – vilket föranledde kriget där 100 000 människor miste sina liv. Just nu är läget därför särskilt spänt.

Enligt en rapport från den bosniska säkerhetstjänsten, som läckts till tidningen Žurnal, är den bosnienserbiske presidentens syfte med att skapa en tungt beväpnad, paramilitär grupp att "kunna ingripa mot oppositionen om de försöker hindra myndigheternas arbete”. Milisen kallar sig ”Serbisk ära” och är presidentens privatarmé att sättas in mot politiska motståndare inför valet i republika Srpska höst.

”Serbisk ära” ska ha tränats vid ett så kallat humanitärt center som finansieras av Ryssland, beläget i grannlandet Serbien. Vid en presskonferens (Balkan Insight 15/1-18) uppgav en företrädare för ”Serbisk ära” att organisationen endast sysslar med välgörenhet. Det är inget annat än ett taffligt försök att blanda bort korten. Om nu ”Serbisk ära” bara planerar att organisera soppkök – varför poserar de då i militära uniformer?

Det följer ett välkänt mönster av ryskt nyspråk: människorättsorganisationer i Ryssland stämplas som ”främmande agenter”, och utomlands opererar rysk underrättelsetjänst under humanitär flagg. Västerländska säkerhetstjänster har länge varnat för att det humanitära centret i själva verket är en rysk underrättelsebas. 

Rysk påverkansoperation i Bosnien

Strategin att träna upp milisgrupper i andra länder, för att kunna använda dessa som politiskt påtryckningsmedel, känns också igen från Ukraina, Estland, Lettland och Montenegro.

Efter det misslyckade försöket att mörda Montenegros premiärminister och tillsätta en prorysk regering förra året, har Balkanländernas EU- och Nato-förhandlingar fått nytt liv, även om vägen till medlemskap fortfarande är lång. I maj ska dessutom det första EU-Balkantoppmötet på 15 år hållas i Sofia. Räkna med att Ryssland, som fortfarande tror sig ha rätt till en ”intressesfär” av vasallstater, kommer att göra vad det kan för att hindra att Balkan vänder sig västerut. 

Sverige översvämmas redan i dag av vapen från Balkan, och oroligheter – eller till och med ett nytt krig – skulle få konsekvenser direkt. En ny flyktingvåg, ännu mer porösa gränser för smugglare och en politisk kris mitt i Europa är det sista som EU vill hantera. 

För att förhindra en balkanisering av Europa, är det klokast att stödja en europeisering av Balkan.

 

Läs också:

Putins lakejer finns både till höger och vänster

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!