Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Porta ex-kriminella från fritidsgårdarna

Ungdomens hus i Rinkeby. Här anställdes en person som, enligt polisen, är medlem i Nätverket Tyson – ett gäng som dominerar knarkhandeln i nordvästra Stockholm. Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
Narkotikahandel förekommer på flera ungdomsgårdar. Foto: TULLVERKET
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ungdomsgårdar är fel plats att ge kriminella en andra chans. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Alla älskar en reformerad syndare. Den som lämnat det kriminella livet bakom sig kan både berätta kittlande historier från den undre världen och bjuda på klädsam ånger och självrannsakan. Det är bra content för morgonsoffor och skolaulor.

Kanske är det därför så många strulpellar säger sig drömma om att ”jobba med ungdomar”. Men det är en genuint dålig idé att låta dem göra det.

Expressens Frida Sundkvist har i ett reportage visat att fritidsgårdar i flera särskilt utsatta förorter har blivit infiltrerade av kriminella. I Sollentuna har ungdomsgården ”Northside” på Malmvägen fått stängas eftersom verksamheten haft ”en utpräglad machokultur där äldre kriminella har hög status”. Grovt kriminella personer har fått jobb på fritidsgården, och deras gangsterkompisar kunde använda lokalen fritt. 

Som om inte det vore nog hade Northside, enligt kommunens utredning, ”en islamistisk prägel” med anställda som visade religiösa Youtube-klipp och förespråkade hederskultur. 

Ungdomsgårdar var bas för kriminella

I Botkyrka har det förekommit ”drogrelaterade aktiviteter” på fritidsgårdarna. En anställd har nyligen blivit dömd för brott, bland annat narkotikabrott och sexköp. Och på Ungdomens hus i Rinkeby jobbar en person som, enligt polisen, är medlem i Nätverket Tyson – ett gäng som dominerar knarkhandeln i nordvästra Stockholm. 

Redan 2017 kunde Expressen visa hur fritidsgården Lyktan i Hässelby – som vänder sig till barn mellan 11 och 15 år – användes som knarkgömma med koppling till det våldsamma gänget Lejonen.

Förra året larmade Barnombudsmannen om att ungdomar i utsatta förorter berättat att radikala islamister försöker värva unga på fritidsgårdarna: ”Det är många personer som åker från ungdomsgården till al-Shabab”. 

Gängkriminella ska inte få jobba med barn

Det är alltså inga nyheter att kriminella använder fritidsgårdar för att sälja och förvara knark, och för att värva nya gängmedlemmar. Det är inte heller något nytt att islamister försöker rekrytera där. Frågan är: Hur kan det tillåtas fortgå?

En förklaring är att regelverken är för tandlösa. Även om kommunerna begär ett utdrag ur brottsregistret innan anställning, är det inte ett garanterat skydd mot att gängkriminella får jobb på ungdomsgårdarna. Registerutdraget begränsas nämligen till brott ”som innebär mycket allvarliga kränkningar av andra människor”. Misshandel av normalgraden räknas inte dit. Inte heller narkotikaförsäljning och vapenbrott.

Självklart måste kommunerna få veta om de är på väg att ge en gängkriminell person ansvar för en verksamhet riktad till barn. Registerutdragen borde breddas.

Visst ska de som lämnat den brottsliga banan ges en andra chans. Men fritidsgårdarna är till för barnen och ungdomarna – de ska inte behandlas som en arbetsmarknadsåtgärd för snubbar som hamnat snett i livet. 

Det finns ytterligare en sak som fler än bara lagstiftarna borde tänka på: Sluta lyfta fram ex-kriminella som något slags förebilder. Att inte vara kriminell är väl det absolut minsta vi kan förvänta oss av våra medmänniskor? 

Hylla dem som aldrig var kriminella i stället. De som växte upp med oddsen emot sig, men som ändå kämpade på, klarade skolan och byggde ett bra liv åt sig själva. De förtjänar att applåderas i aulan.

 

Fotnot: I en tidigare version av artikeln stod att fritidsgårdar i Botkyrka använts som bas för kriminell verksamhet. Detta byggde på ett missförstånd. Att verksamheten inte längre fungerade motiverades i kommunstyrelsens beslut med att områdets ”droghandel och rekrytering av unga till kriminell verksamhet intensifierats och professionaliserats”.

Galaxia Wallin, författare till ”Fånge i hederns famn”, gästar Ledarsnack och berättar om hedersförtrycket i Sverige.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!