Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Jag vill inte rensa SVT på skåningar

Hanna Stjärne, VD på SVT, prioriterar mångfald framför hörbarhet. Foto: MARCUS GUSTAFSSON
Kan Anne Lundbergs skånska liknas med en kraftig brytning? Linda Nordlund tycker inte det.

Att hela befolkningen – även hörselskadade och invandrade – ska kunna förstå nyhetssändningarna visade sig vara en kontroversiell åsikt.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I en krönika nyligen skrev jag att det är viktigt för integrationen att journalister i public service – SVT och SR – uttrycker sig begripligt: "När radiojournalister varken får till korrekt uttal eller ordföljd, eller när nyhetsankare bryter kraftigt, är det är svårt att hänga med även för infödda." Under sommaren har det blivit ett tilltagande problem.

I Sydsvenskan svingar Petter Larsson mot en väderkvarn när han tillskriver mig åsikten att alla ska prata rikssvenska i tv: "Anne Lundberg, ja halva Antikrundan, hade varit omöjlig". För det första skulle jag inte likställa Anne Lundbergs skånska med att ha en kraftig brytning; det får stå för Larsson. 

För det andra är min kritik riktad mot nyhetsrapporteringen, inte underhållningsprogrammen. Invändningen visar att Petter Larsson inte förstår, eller inte vill medge, att public service har ett särskilt uppdrag när det gäller nyhetsförmedling. 

Är det en katastrof om inte alla kan hänga med i Antikrundan? Nej, på sin höjd lite tråkigt. Att alla kan förstå lokalnyheterna på radio och i tv kan däremot vara avgörande – vid kriser är det dit vi ska vända oss för att ta del av information från myndigheterna. 

SVT:s svar till tittarna håller inte

Flera läsare har låtit mig ta del av hur SVT svarat dem när de skrivit att somliga nyhetsuppläsares och reportrars svenska är svår att förstå. Till en kvinna, som i brevet till kanalen berättar att hon har en hörselnedsättning och använder hörapparat, svarar SVT: "Tal på dialekt eller bruten svenska är en del av den språkliga mångfald som finns i Sverige och i SVT. SVT delar inte din bedömning om att det inte går att förstå vad som sägs i nyhetssändningarna.

Det är rasande arrogant.

Infödda svenskar utan funktionshinder kan, med viss ansträngning, förstå vad som sägs även om uttal och intonation inte är korrekt. Men för den som hör dåligt, och därför måste vara fullt koncentrerad bara för att sortera ljuden rätt, är det betydligt besvärligare. För att inte tala om hur svårt det är för den som är ny i Sverige och kämpar med svenskan.

Är mångfald viktigare än att tittarna förstår?

I sändningstillståndet står att SVT "har ett särskilt ansvar för svenska språket och dess ställning i samhället". Dessutom ska man "beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning" och "fortsatt prioritera god hörbarhet". Men under vd Hanna Stjärnes ledarskap har det uppdraget fått stå tillbaka för ett annat: målsättningen att SVT ska spegla Sverige. 

I sändningstillståndet framgår att man ska ha ett mångfaldsperspektiv – i produktioner, nyhetsurval, åsikter. Det har kokats ned till en mångfaldspolicy där personalen ska spegla landets befolkningssammansättning. 

"Vi kan titta på namn, om någon bryter på svenska eller om det på annat sätt framgår att man har utländsk bakgrund", som Helena Olsson, programbeställare på SVT, uttryckte det. Det har nämligen "ett egenvärde att människor med till exempel utomeuropeisk bakgrund syns".

"Hela Sveriges television" borde rikta sig till hela befolkningen. Det har nämligen ett egenvärde att fler än bara infödda svenskar med perfekt hörsel förstår vad som sägs i nyhetssändningarna.

 

Läs också: 

Bruten svenska i radio och tv hotar integrationen 

Nej, Stefan Löfven, alla är inte rasister 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång gästar Ann-Sofie Hermansson och Nalin Pekgul programmet för att prata om hedersvåld.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!