Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Hur kan våra underliv vara okänd mark för vården?

Trots att lagen kräver att vårdgivare ska rapportera in alla allvarliga, undvikbara vårdskador, har tio av 15 granskade förlossningskliniker låtit bli. Det visade Ekot i en granskning. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Fyra av fem barnmorskor uppger att de kan för lite om underlivets anatomi, enligt en undersökning i tidningen Vårdfokus. Foto: Colourbox / Colourbox

Fyra av fem barnmorskor uppger att de kan för lite om underlivets anatomi. Vem är förvånad över att vården mörkar förlossningsskador?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I ett par skakande reportage har Ekot visat hur kvinnors allvarliga förlossningsskador mörkas av vårdgivare, som inte gör lex Maria-anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Trots att lagen kräver att de ska rapportera in alla allvarliga, undvikbara vårdskador, har tio av 15 granskade förlossningskliniker låtit bli.

Det handlar om kvinnor som i åratal efter att de fött barn inte kan leva ett normalt liv på grund av inkontinens och svåra smärtor. En kvinna berättar för reportern om hur hon fick nervskador i samband med förlossningen – och fick lämna BB i rullstol, eftersom hon plötsligt inte kunde gå. 

Förlossningsskador drabbar många

Mer än hälften av förstföderskorna drabbas av bristningar vid en vaginal förlossning. Och risken att drabbas av en allvarlig bristning dubbelt så hög för en förstföderska i Sverige, som om hon hade fött i Finland. Skillnaden grundar sig i barnmorskornas kompetens, arbetssätt – och inställning.

Hela 80 procent av de svenska barnmorskorna uppgav i en undersökning i Vårdfokus att de ”saknar kunskap i kvinnokroppens anatomi”. Det är framför allt de äldre barnmorskorna som har kunskapsluckor om hur musklerna i bäckenbotten fungerar. Med tanke på att det i Sverige är barnmorskor som syr ihop de flesta nyförlösta är det en skrämmande siffra.

”Tidigare tog man helt enkelt djupa tag utan att egentligen ha någon detaljkunskap kring vilka muskler det var man behövde sy ihop”, kommenterade Johanna Molin, överläkare på Södertälje förlossning, i SVT.

Importera ”finska greppet” till Sverige

I Finland får barnmorskestudenterna lära sig ”det finska greppet” – hur barnmorskan kan stötta den födande kvinnans mellangård med sin hand och därigenom minska risken för att hon spricker. Men det är först på senare tid som greppet har börjat användas även i Sverige. 

Det verkar finnas en djupt rotad inställning bland svensk vårdpersonal om att förlossningsskador är någonting ”naturligt”, som kvinnor får lära sig leva med. 

Tiina Pirhonen är barnmorska och har rest runt i Skandinavien för att lära ut det finska greppet till norska och svenska kolleger. Till Hufvudstadsbladet säger hon att det var svårt att få gehör i Sverige: ”Det var ingen som tyckte det var konstigt om en kvinna brister hela vägen.”

En kvinna från Uppsala sökte vård gång på gång, eftersom smärtorna i underlivet hindrade henne från att ta hand om sitt lilla barn. Hon möttes av avfärdande frågor om hon trodde att hon ”skulle se ut som en oskuld” efter att ha fött barn. Som om hon var bortskämd för att hon ville kunna promenera till mataffären och bära kassarna hem.

Saknas basal kunskap

Det är kanske inte förvånande att förlossningsavdelningarna inte rapporterar in allvarliga bristningar, om de själva tycker att förlossningsskador är oundvikliga – eller inte har kompetens nog att förebygga dem. Det är dock inte bara vårdens fel. När en svensk forskare började kartlägga hur friska kvinnors mellangårdar ser ut, kunde hon konstatera att det ”saknas basal evidensbaserad kunskap om underlivets normala anatomi”.

Den kvinnliga anatomin har skärskådats ur varenda vinkel i hundratals år – men intresset stannade vid estetiken. Hur kan det vara för mycket begärt att den som ska upp och gräva i ens underliv faktiskt har koll på hur kvinnokroppen funkar?