Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Glöm årets julklapp – sticka svenskt i stället

Svenska får duger till mer än köttproduktion – men ullen måste tas om hand. Foto: SANNA DOLCK / KVP
Ge bort en julklapp som du har gjort själv, tycker Naturskyddsföreningen. Kanske en stickad halsduk? Foto: EVELINA CARBORN EXP
Kunderna är beredda att betala en hel del för vackert färgade garner. Upp till 300 kronor för 100 gram kostar härvorna i butik. Foto: STEFAN EDETOFT-EXPRESSEN / STEFAN EDETOFT-EXPRESSEN
Sophie Nilsonne, HUI, presenterar årets julklapp med en återvunnen blus som hon har på sig. Årets julklapp 2018 är nämligen det återvunna plagget Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU
Hållbara julklappar. Foto: PERNILLA AHLSéN / PERNILLA AHLSéN

851 ton svensk ull slängs varje år, i stället för att bli till kläder, filtar och möbelstoppning. Det är ett rejält slöseri.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Hållbarhet är hett. Så hett att Handelns utredningsinstitut valde bort förhandstippade smarta högtalare och utsåg "det återvunna plagget" till årets julklapp. Det uppstod genast en debatt: Är det verkligen hållbart med nya kläder i återvunna material?

Återvunnen bomull är bättre än vattenslukande nyskördad bomull. Men det går fortfarande åt energi när de gamla plaggen ska kardas sönder till fibrer, och dessutom måste dessa fibrer drygas ut med nya för att kunna spinnas till tråd. 

Naturskyddsföreningen uppmanar därför svenskarna att ge bort någonting som de gjort själva i stället för att köpa återvunna kläder. 

De hemstickade raggsockorna har därmed fått ny status: Från att ha ansetts vara det tråkigaste man kan slå in i ett paket, till att bli en trendkänsligt klimatsmart klapp. 

För oss som inte kan sitta i tv-soffan utan en stickning att underhålla händerna med är det en mycket välkommen nyhet.

Klimatsmart att transportera garn från Peru?

Men en majoritet av alla sockor och vantar som just nu stickas i Sverige för att bli julklappar består av garn som transporterats långväga för att komma hit. Sverige importerar mer än 1 450 ton ull och garn varje år från länder som Nya Zeeland och Peru.

Samtidigt slängs och bränns två tredjedelar av den svenska ullen varje år. Det är 851 ton ull som hade kunnat bli till kläder, mattor, stoppning och isoleringsmaterial. 

Eftersom fårbönderna lever av köttproduktionen är det många som tror att ullen från inhemska får inte duger. Det stämmer inte – dels finns det fårraser som både ger kött och fin ull, som Jämtlandsfår och Gotlandsfår, dels finns flera användningsområden även för grövre ull. 

Men byråkratiska hinder ställer till problem. Det behövs ett system för att klassificera ullen, som skiljer den som kan bli kläder från den som passar bättre till mattor och möbelstoppning. Utan enhetliga kategorier är det svårt att sälja råull.

Satsa på en hållbar, svensk textilindustri

Dessutom är processen från fårklippning till nystan lång. Ullen måste sorteras, tvättas, kardas, spinnas och eventuellt färgas. Men i varje led brister logistiken. Det mesta monterades ned under den svenska textilindustrins kris på 70-talet.

Bönderna får så lite betalt för råullen att det i ofta inte lönar sig att transportera den till ett ulltvätteri. Många får helt enkelt inte tillbaka bensinpengarna. Det spelar in att det knappt finns några ulltvätterier kvar i Sverige, och endast ett som är stort nog att hantera ett par hundra ton per år. Spinnerier finns det fler av, men de flesta har inte kapacitet att ta emot några stora mängder.

Det är ett rejält marknadsmisslyckande.

I konsumentledet finns nämligen både efterfrågan och betalningsvilja. Går man in i en garnbutik i Stockholm kostar en garnhärva om 100 gram mellan 75 och 300 kronor. Förädlingsvärdet är alltså stort, eftersom bonden fick omkring fem kronor kilot. Att hundratals ton ull slängs innebär att den lokala ekonomin går miste om stora pengar.

En hållbar svensk textilbransch vore en välgärning för både jobben och klimatet. Fler mjuka paket under svenska julgranar är bara en bonus, tänker jag och lägger upp ett par vantar till.

 

Läs också: Varning för Stockholms galna framtidsdrömmar 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång om Liberalernas kris.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!