Forskare bedömer att mellan en halv och en miljon svenskar är ensamma. Foto: PER WISSING
Forskare bedömer att mellan en halv och en miljon svenskar är ensamma. Foto: PER WISSING
Linda Nordlund

Ensamhet är lika farligt som rökning

Publicerad

Säg hej nästa gång du stöter på en granne. Både hans och ditt liv kan hänga på det.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Svenskarna har kallats för ”världens ensammaste folk”. Vi framställs ofta som extrema individualister, som kapat alla band och lämnat både familjen och byn bakom oss. Eller som så inbundna att vi inte förmår sträcka ut en hand till andra. Åtminstone inte i nyktert tillstånd

Den bilden stämmer dock inte med verkligheten. Svenskarna är faktiskt mindre ensamma än andra européer, enligt European Social Survey. Att det finns många ensamhushåll betyder inte att människor känner sig ensamma eller att de saknar vänskapsrelationer.

Det är skillnad på att vara själv och att vara ensam. 

”En möjlig förklaring till detta är att den svenska individualismen gör det lättare att välja sitt eget umgänge, och att detta leder till fler och bättre vänskapsrelationer”, skriver Bengt Brülde och Filip Fors i en forskningsrapport från Göteborgs universitet. 

Farligare att vara ensam än att vara fet

Men att färre är drabbade i Sverige än i andra länder är förstås en klen tröst för de svenskar som ändå är ensamma. Forskarna bedömer att så många som mellan en halv och en miljon svenskar är socialt ensamma. Det borde vara en tillräckligt stor grupp för att göra ensamhet till en politisk fråga.

Ensamhet är farligt, lika farligt som alkoholism eller att röka 15 cigaretter om dagen. Risken att dö i förtid är 50 procent högre för ensamma än för dem som har ett socialt nätverk runt sig. 

Det borde inte förvåna. Människan är ett socialt djur. Flocken har varit så viktig för vår överlevnad att det genom evolutionen har påverkat vår biologi. Samma delar av hjärnan aktiveras vid ensamhet som vid fysisk smärta. 

År 2010 publicerades en metastudie med sammanlagt över 300 000 deltagare som visade att faktorn som bäst förutspår huruvida en person kommer att vara vid liv om tio år är social integration. Med det menas hur mycket du interagerar med andra under en vanlig dag. 

Byter du några ord med kassörskan, stannar och klappar grannens hund, äter lunch med kollegerna eller spelar poker med kompisarna? Det kan stärka ditt immunförsvar, sänka blodtrycket och frigöra hormoner som får dig att må bra. 

Minister för ensamhet

Rökning, fetma och stillasittande är folkhälsofrågor som står högt på dagordningen. Beskäftiga appar ska få oss att resa oss upp under arbetsdagen, och rökning ska bli ickenormativt med hjälp av förbud. Men ensamheten är svårare att prata om.

Storbritannien fick i januari en minister för ensamhet, Tracey Crouch. Hon ska sammanställa förslag på hur de nio miljoner britter som är ensamma kan komma ur sin sociala isolering. 

Enligt en studie från London School of Economics kostar ensamheten samhället ungefär 67 000 kronor per ensam äldre person och decennium. Varje pund som satsas på att förebygga ensamhet får samhället tillbaka trefalt.

När forskare under 1900-talet insåg att barn behöver mer än näring – de behöver närhet för att överleva – fick barnhemmen göras om. Kanske är det dags att låta insikten om hur viktigt det är med sociala interaktioner få genomslag även i stadsplaneringen, vården och omsorgen. 

Men det största ansvaret borde vi klara av att ta helt utan politikernas hjälp. Nästa gång du stöter på en granne: säg hej. Både hans och ditt liv kan hänga på det.

 

Läs också: Soldater som larmar är inte spioner 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag