Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Linda Jerneck

Det är bra att även mäktiga kvinnor faller

Ulrica Schenström, tidigare moderat statssekreterare och numer krönikör i Aftonbladet, vill att kvinnor ska sluta upp bakom Anna Maria Corazza Bildt.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Birgitta Ohlsson utmanade Jan Björklund om partiledarposten i Liberalerna, men förlorade. Nu har hon lämnat politiken.Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Anna Maria Corazza Bildt (M) är ledamot i Europaparlamentet, och vill sitta kvar. Men partiet vill peta henne från listan inför valet nästa år.Foto: FILIP NORMAN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Häng tillbaka knytblusarna i garderoben, och släpp idén om systerskapet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Var är knytblusarna för Anna Maria Corazza Bildt?" frågar sig Ulrica Schenström i Aftonbladet. Detta efter att den moderata europaparlamentarikern blivit petad från listan inför nästa års Europaparlamentsval. "Alla förtjänar att få samma härliga uppbackning som Sara Danius oavsett var vi kommer ifrån: politik, media, näringsliv, akademi eller kulturen", menar Schenström, och låter som en Birgit Friggebo för vår tid.

Nej. 

Låt knytblusarna stanna i garderoben! Idén att vi alla ska engagera oss i Moderaternas falangstrider genom en blusprotest är befängd. Att en annars klok person som Ulrica Schenström föreslår något sådant måste vara ett utslag av svensk feminisms mest kvävande krav – det att kvinnor har en plikt att försvara andra kvinnor.

Identitetspolitik kommer även från höger

Jag förstår mig inte på det såkallade systerskapet. Visst, kvinnor delar ofta erfarenheter. Men det betyder inte att kvinnor alltid håller med varann – eller att en kvinna alltid företräder alla andra kvinnors intressen. Liberaler brukar vara måna om att påpeka att det är åsikter som ska representeras politiskt, inte grupptillhörigheter. 

Därför blir det särskilt obekvämt när högerdebattörer ställer krav på mangrann uppslutning i den identitetspolitiska fållan: Kvinna – Blus på! Klara, färdiga, knyt!

"Det är lättare att glasgolvet spricker upp av en stilettklack än en randsydd lädersula. Särskilt lätt spricker golvet när stilettklacken går med hårda, bestämda steg. Sådana steg som vi förväntar oss av en stark ledare", skriver Schenström poetiskt. Det är en alldeles för enkel förklaringsmodell.

Glasgolvet ligger inte längre i markplan, utan många våningar upp. Tar man sig upp dit är utsikterna bättre, men fallhöjden är naturligtvis högre. 

Skyll inte på glasgolv och glastak

De kvinnor som Schenström räknar upp i sin krönika – Birgitta Ohlsson, Anna Maria Corazza Bildt, och sig själv – är inga bräckliga duvungar. De har alla fått både orättvis och legitim kritik, och två av dem – för Corazza Bildt ska inte räknas ut än – har lämnat toppolitiken. Men berodde det på patriarkatet? Knappast.

Birgitta Ohlsson är en lysande politiker. Men hon utmanade den sittande partiledaren och förlorade, eftersom hon missbedömde hur starkt hennes stöd var. Förloraren lämnar eller stoppas i frysboxen, det är politikens regler.

Ulrica Schenström fick avgå som statssekreterare för att hon visade bristande omdöme genom att dricka vin en kväll när hon hade jour.

Det är inte ett jämställdhetsproblem att kvinnliga makthavare hålls ansvariga för sina felsteg och missbedömningar. Det är det som är jämställdhet – att kvinnor både kan klättra och falla, precis som män. 

Patriarkatet lät inte Sven Otto Littorin landa mjukt på ett bolster av brödraskap när han föll. Han verkar, precis som Schenström själv, ha klarat att borsta av sig glassplittret och resa sig igen ändå.

Det blåser på toppen, så enkelt är det. Det betyder naturligtvis inte att vi ska avskaffa empatin. Man kan tycka att det är rätt att en makthavare får ta konsekvenserna av en felbedömning utan att gotta sig åt det. 

Ett systerskap som innebär att kvinnor ska hålla varandra om ryggen är inte bättre än patriarkatets herrbastu. Jämställdhet förutsätter att kvinnor kan ta sig fram på egna meriter – och falla på eget grepp.

 

Läs också:

Ert hemmafru-lajv är trams, 90-talister