Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Nordlund

Bruten svenska i tv och radio hotar integrationen

Viktiga institutioner som har överseende med bruten svenska gör alla nyanlända en rejäl björntjänst. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

"Språket är nyckeln till integration" brukar det heta. Ändå verkar viktiga samhällsinstitutioner ha satt svenskan på undantag. 

Både i skolan och inom SFI saknas behöriga lärare. Ylva Johansson (S) ville lösa både lärarkris och integrationsproblem med snabbspår för lärare som infördes för ett par år sedan. Genom att erbjuda kompletteringsutbildning på arabiska, samtidigt som de nyanlända lärarna läser svenska, är tanken att de ska gå från nyanländ till nyanställd på något år. 

Redan 2016 varnade Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet, för att snabbspåren inte skulle fungera: "Man gör alla – de blivande lärarna och deras elever – en mycket stor otjänst om man försöker trycka ut lärare i skolan innan de behärskar svenska väl".

"Lektionen mynnar ut i kaos"

Föga förvånande fick Josefsson rätt. "Lärarnas språkbegränsningar leder till att eleverna inte förstår vad de ska göra och i många fall mynnar lektionen ut i kaos", larmade en anonym lärare i Aftonbladet i våras. Eftersom det är skolor i utsatta områden som har svårast att rekrytera är det sannolikt där snabbspårslärarna hamnar. 

Hur ska elever som inte pratar svenska hemma kunna lära sig språket om läraren inte heller behärskar det?

Genom att titta på tv? Tveksamt. Sedan i våras har jag slagits av att nyhetsförmedlingen i public service blir lidande på grund av bristande svenskkunskaper hos somliga reportrar. När radiojournalister varken får till korrekt uttal eller ordföljd, eller när nyhetsankare bryter kraftigt, är det är svårt att hänga med även för infödda. Språkfelen skymmer själva innehållet.

Att lära sig svenska är inte lätt. Arabiskan har tre vokaler – svenskan har nio. Svenska u, y, o, å, ö är dessutom notoriskt svåruttalade även för den som talar ett närbesläktat, germanskt språk. Därför får SFI-elever ofta i läxa att titta på kvällsnyheterna för att härma nyhetsankarnas tydligt artikulerade rikssvenska. De hjälps inte av nyhetsuppläsare som inte kan uttala orden rätt. Det är inte alls säkert att den som själv bryter tycker att det är lätt att förstå någon annans brytning.

Kompromissa inte med svenskkunskaperna

För lyssnaren är det ointressant vilken hudfärg eller bakgrund som finns bakom radiorösten. Det viktiga är att journalisten uttrycker sig begripligt. Stavningsprogram och textredigerare kan hjälpa den som jobbar på tidning. Men etermedier kan inte kompromissa med svenskkunskaperna – åtminstone om man sätter lyssnarna och tittarna främst.

SVT och SR får gärna rekrytera duktiga personer som inte talar korrekt, men som ansvarsfulla arbetsgivare bör de i så fall skicka dem på kurs. Det var faktiskt inte så länge sedan skåningar fick träna bort dialekten för att släppas in i studion. I ett mångkulturellt samhälle, där invånarna har olika språkbakgrund, är public services funktion som rikslikare än viktigare.

Det kan verka öppensinnat och snällt att inte vara så hård med språkkraven. Men sänkta krav leder till större utanförskap. 

Språket är nyckeln till integration. Kasta inte bort den.

 

Fotnot: I klippet ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, där Ann-Sofie Hermansson (S) och Nalin Pekgul gästar programmet för att prata om hedersvåld.

Läs också: SVT:s faktakoll är rena haveriet 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!