Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Linda Jerneck

Vafalls? Får man inte stjäla från F-kassan?

Publicistiskt haveri. Aftonbladets snyftreportage om kvinnan som dömts för grovt bidragsbrott efter att ha skenanställt personliga assistenter åt sin son borde leda till medial självrannsakan.Foto: MAGNUS HALLGREN / DN / TT / DN TT NYHETSBYRÅN
Enligt en uppskattning från den statliga utredaren Stig Svensson går mellan två och sju procent av det årliga LSS-stödet till fuskande företag.Foto: COLOURBOX / COLOURBOX

I det nya, kalla Sverige kan man inte ens stjäla miljoner från Försäkringskassan ostraffat. Vilken skandal! Det är tur att Aftonbladet rycker ut.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Historien låter fruktansvärd. Enligt Aftonbladet ska Gabriella, 40, avtjäna ett tvåårigt fängelsestraff efter en ”unik dom kring LSS-stöd”. Därmed står hennes son, som saknar matstrupe och riskerar kvävning nattetid, ”snart utan sina båda föräldrar”.

Kvinnan påstår att felet uppstått när hon och ex-maken bytt veckor med varandra och bolagen som administrerar sonens personliga assistenter glömt att notera ändringarna.

”Vi har tyvärr litat på att bolagen ska sköta sitt arbete och de uppgifter som de tar betalt för att göra”, säger hon till Aftonbladet. 

Den som tar sig tid att läsa domen får en helt annan bild. Det handlar om ett flertal assistenter som bara haft anställning på papperet, och som återbetalat lönen till den intervjuade Gabriella och hennes exman. De har på detta sätt kunnat stjäla 6 200 000 kronor från Försäkringskassan. Gabriella är dömd för grovt bidragsbrott vid 182 tillfällen.

Fusk för hundratals miljoner

Ändå valde Aftonbladet att hårdvinkla reportaget, och få det att låta som att funktionshindrades anhöriga riskerar långa fängelsestraff om vårdbolagen de anlitat gör misstag. Som debattören Anny Berglin har påpekat ledde artikeln till stor oro bland människor i behov av personlig assistans. I en mejlkonversation med Berglin, som hon publicerat på sin blogg, försvarar reportern sig med att hon ”inte varit så intresserad av skuldfrågan”. För ”oavsett vilket är det ju barn och funktionshindrade som blir lidande i slutändan.”

Det sista är helt rätt: Funktionshindrade blir lidande när Försäkringskassan blir lurad på pengar. Enligt en uppskattning från den statliga utredaren Stig Svensson går mellan två och sju procent av det årliga LSS-stödet till fuskande företag. Det motsvarar mellan 600 miljoner och 2,1 miljarder kronor om året.

Den här typen av aktivistisk och selektiv journalistik var vanligare för tjugo år sedan. Men sedan först bloggar och därefter sociala medier slog igenom har medierna inte längre monopol på verklighetsbeskrivningen. Det har gjort journalistiken mer nyansrik. 

Aftonbladet gör en halv pudel

Aftonbladet gjorde under torsdagen en halv pudel, och erkände att artikeln borde ha innehållit ”mycket mer av åklagarens redovisning av domens slutsatser”. Tidningens biträdande redaktör, Eric Rosén, framhåller dock att det ”ofta är viktigt” att beskriva också dömda personers ”skräck inför framtiden”. 

Ännu viktigare vore kanske att låta bli att skrämma upp helt oskyldiga anhöriga i onödan?

Frågan om personlig assistans har länge varit omöjlig att diskutera på normalt vis. Mediers standardvinkling - där det i regel är Försäkringskassan som är den hjärtlösa boven - är en viktig förklaring till det. 

Men faktum kvarstår: När LSS-reformen lanserades år 1994 uppgick kostnaderna för den statliga assistansersättningen till 2,4 miljarder kronor. I dag ligger prislappen på cirka 30 miljarder kronor, och den ökar stadigt. Branschen har dragit till sig oseriösa företag som tar betalt för assistans de aldrig utför, och dessutom lett till såkallad ”brukar-import”. Det är ohållbart.

Låt oss hoppas att diskussionen som följt på Aftonbladets haveri leder till självreflektion bland journalister, och att fler perspektiv på LSS-lagen kan få höras.