Linda Jerneck

Ubåtsaffären kommer att få följder även för Sverige

En amerikansk atomubåt av Virginiaklassen.
Foto: CHIEF PETTY OFFICER AMANDA GRAY / AP TT NYHETSBYRÅN
USA:s president Joe Biden presenterade ett nytt försvarssamarbete med Australien och Storbritannien vid en presskonferens i onsdags.
Foto: KENT NISHIMURA/LOS ANGELES TIMES/SHU / KENT NISHIMURA/LOS ANGELES TIMES/SHUTTERSTOCK SHUT
Även kinesiska Folkets befrielsearmé har stärkt sin flotta med nya atomubåtar.
Foto: Ju Zhenhua / ZUMA PRESS/IBL

Sveriges säkerhetspolitiska position försvagas när USA prioriterar Asien. Vågar regeringen dra rätt slutsatser?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Australiens beslut att köpa atomubåtar av USA och Storbritannien har skapat en spricka mellan gamla allierade. Köpet innebär att Canberra river kontraktet som man ingick med Frankrike för fem år sedan, om att köpa ett dussin dieselubåtar. 

President Macron har rätt att vara upprörd: Det handlar om ett kontrakt värt 500 miljarder kronor, och tusentals arbetstillfällen i försvarsindustrin i Bretagne. Att fransmännen fick beskedet några timmar före Bidens presskonferens är direkt respektlöst.

Men Macrons beslut att kalla hem sina ambassadörer från Washington DC och Canberra är ändå en olycklig överreaktion. 

Att fransmännen nu upprepar sitt krav på att EU ska bygga upp en armé, för att stå strategiskt oberoende av USA, kan ses som ett försök att rädda landets sårade stolthet och försmådda försvarsindustri. EU-länderna borde dra en helt annan slutsats: I den nya stormaktspolitiken måste västvärldens demokratier hålla ihop. Europa bör göra vad man kan för att knyta de anglosaxiska länderna närmare sig, snarare än att låta klyftan vidgas.

Det borde inte förvåna att Australien hellre bygger ett högteknologiskt försvarssamarbete med USA och Storbritannien än med Frankrike, eftersom Frankrikes mjuka linje gentemot Kina knappast gynnar australiska intressen. 

Under de senaste åren har Kina dragit åt tumskruvarna gentemot Australien – med bland annat handelskrig och hårresande desinformationskampanjer. Efter att Canberra kritiserat Peking för förtrycket mot uighurer, coronapandemin och militariseringen av Sydkinesiska havet införde Kina 200-procentiga strafftullar på australiskt vin. Andra viktiga exportprodukter var redan belagda med tullar. Trots att Australien är en viktig handelspartner för Kina har Peking kallat landet för ”ett tuggummi under skosulan” och varnat för att australiensarna ska få betala ett ”outhärdligt pris” om man sätter sig upp mot kommunistpartiet.

Förhoppningen om att frihandel ska omforma kommunistdiktaturen till en demokrati framstår som ett självbedrägeri.

Folkets befrielsearmé rustar upp, och den kinesiska flottan är nu den största i världen. Under Xi Jinping har det kinesiska kommunistpartiet visat sina stormaktsambitioner – och där ingår att kunna kontrollera de handelsleder som den globala sjöfarten är beroende av. 

Det är tydligt att Australien behöver sina allierades stöd. Men i EU håller Macron emot. Han vill inte att EU ska dras in i stormaktsrivaliteten mellan USA och Kina. Men i valet mellan en likasinnad demokrati och en enpartistat som försöker tvinga sina grannar till underkastelse är den gyllene medelvägen inget annat än medlöperi.

Förhoppningen om att frihandel ska omforma kommunistdiktaturen till en demokrati framstår som ett självbedrägeri.

Sverige har också fått känna på Kinas påtryckningar och regelrätta hot. Peking använder Sverige för att statuera ett varnande exempel för andra europeiska länder, varnar experter. Och ett ensamt, litet land har svårt att sätta emot. För den svenska regeringen borde det därför vara helt centralt att hålla ihop västländerna i en allians mot Kinas mobbarfasoner.

När USA skiftar fokus till Asien försvagas säkerhetsläget i Europa. Slutsatsen i Stockholm och Helsingfors borde vara att både stärka det egna försvaret, och att ansöka om medlemskap i Nato.

För Nordeuropa är det livsviktigt att den transatlantiska länken inte brister. Hur upprörda fransmännen än blir.