Matpriserna fortsätter att skena och det ser inte ut att finnas något stopp.
”Som en snöboll som bara rullar på”, säger Ulf Mazur, vd för oberoende sajten Matpriskollen till Ekot.
Det är ingen nyhet för de flesta av oss. Varje besök till den lokala Ica-butiken får numera vredesådern i pannan att bukta och bulta. ”Det här är för h-e inget extrapris – det är vad det ska kosta!” hör jag mig själv väsa över yoghurt för 18,50 kronor per tetra.
Visst, visst. Elkris, störningar i globala flöden, Rysslands krig och Ukrainas avbrutna sädesexport. Det må ha skapat en perfekt inflationsstorm. Men nog är det så att matvarubutikerna också är snabba att vältra över kostnaderna på oss konsumenter.
När DN i höstas skrev att pandemi och stigande matpriser gett Ica-handlarna kassaklirr som aldrig förr, blev branschföreträdare sura. Sex Maxibutiker gjorde visserligen mer än 50 miljoner var i vinst 2021, men sedan dess hade inflationen minsann även lett till kostnader för handlarna, framhöll man.
Den svenska matvarumarknaden domineras av tre jättar – Ica, Coop, Axfood – som tillsammans har omkring 90 procent. Det är en oligopolsituation som inte gynnar svenska hushåll
Stackars Ica såg marginalerna pressas under tredje kvartalet, ned till 4,7 procent. Men det är fortfarande en högre vinstnivå än vad andra internationella matkedjor, som Carrefour, Sainsbury och Lidl, brukar ligga på när det inte är kris.
Den svenska matvarumarknaden domineras av tre jättar – Ica, Coop, Axfood – som tillsammans har omkring 90 procent. Det är en oligopolsituation som inte gynnar svenska hushåll.
Men i stället för att svära i brödhyllan – HUR kan en fabriksbakad limpa kosta över 40 spänn?! – rösta med fötterna och handla ditt rostbröd på Lidl.
Låt inte Ica-Stigs sammetslena röst och löften om personlig rabatt på persilja gaslighta dig att tro att du inte förtjänar bättre. Behandla honom som en player – utnyttja när han ger dig det du vill ha, men dumpa honom snabbt om det kommer något bättre erbjudande.
Fler svenskar borde vara otrogna mot sin Ica-Stig.