Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Linda Jerneck

Stötande att nätbolag kartlägger våldtäktsoffer

Vitklädda demonstranter protesterar mot FRA-lagen utanför riksdagen i juni 2008.Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX / SCANPIX SWEDEN
Tinder är en av de dejtingappar som har undersökts av norska konsumentorganisationen Forbrukarrådet.Foto: ANDRE M. CHANG / ZUMA PRESS TT NYHETSBYRÅN

Känns det bra att legioner av anonyma annonssäljare analyserar hur du mår för att kunna påverka dig när du har garden nere?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Personlig integritet känns så 2008. Jag var en av dem som klädd i vitt protesterade utanför riksdagen när ledamöterna röstade igenom FRA-lagen. Att myndigheterna skulle få möjlighet att tråla igenom våra mejl kändes som det sluttande planet mot ett orwellskt övervakningssamhälle.

Ironiskt nog bjöd jag in till demonstrationen via Facebook

Snart tolv år senare är jag mindre orolig över att övervakas av FRA och Säkerhetspolisen, än av nätjättarna Facebook, Twitter och Google, et al. Delvis beror det på att protesterna gav effekt: bloggbävning och uppror i borgerliga riksdagsgrupper ledde till att kontrollmekanismer infördes. All signalspaning prövas i domstol.

Varje app delar dina uppgifter med tio andra företag

Men en viktigare förklaring är att nätjättarna – och det myller av mer eller mindre oseriösa annonssäljare som lever i symbios med dem – sedan dess har blivit Storebror på steroider. De samlar in och analyserar enorma mängder information om alla oss användare. Information som används för att sälja prylar – eller för att forma vår världsbild och påverka valresultat.

Tro inte att det bara är apparna som du använder som tar del av uppgifter om ditt kön, ålder, sexuell läggning och geografisk position. De lämnar över informationen till både annonsmäklare och annonsörer, som i sin tur kan sälja informationen vidare. En studie av en miljon appar visade att varje app i snitt delar personuppgifter med 10 andra företag. 

Demonstration mot FRA-lagen. Artikelförfattaren håller i ett plakat.Foto: Frida Johansson Metso

Det är därmed helt omöjligt för användaren att ha koll på var informationen hamnar och hur den används. Det är slutsatsen i norska konsumentorganisationen Forbrukarrådets rapport om nätreklambranschen. Rådet undersökte tio populära appar, däribland dejtingapparna Tinder och Grindr, menscykel-appen Clue, böneappen Muslim: Qibla Finder och barnappen My Talking Tom.

”Systemet i sin nuvarande form är baserat på omfattande och systemisk olaglig insamling och användning av personuppgifter”, varnar Forbrukarrådet.

Kartlade våldtäktsoffer – för att sälja annonser

Apparna vet mer om oss än vad de flesta av våra vänner gör. När all data läggs ihop kan algoritmerna dra långtgående slutsatser om en enskild persons intressen, livsstil och innersta önskningar. 

Utifrån det skapas kundkretsar som olika annonsörer kan vara intresserade av. Det kan göras utifrån sådant som kön, ålder och plats – vilket är rimligt, för en leksaksaffär i Borås är kanske inte så intresserad av att nå pensionärer i Boden. Men alla kategorier är inte lika oskyldiga. Vid ett förhör i amerikanska kongressen 2013 kom det fram att annonsmäklare erbjöd sig att rikta reklam mot kategorier som ”våldtäktsoffer” och ”aids-sjuka”. Det är inte bara integritetskränkande – det är upprörande exploatering.

Annonssäljarna försöker räkna ut hur du mår för att kunna nå dig när du har garden nere. Det kallas för ”emotional targeting”, känslomässigt riktad reklam. 

Under FRA-debatten var en majoritet av svenskarna emot signalspaningslagen. I dag rankar i stället 55 procent företags datainsamling via exempelvis sociala medier som det största integritetshotet. Myndigheternas insamling rankas som minst skrämmande, med elva procent. Det visar en ny undersökning från Lunds universitet.

Svenska folket har insett var hotet mot deras integritet ligger: inte hos säpoagenter och FRA-ingenjörer, utan hos skrupelfria onlineannonsörer och nätjättar.

Men regeringen segdrar lagstiftning som ger polisen rätt att ta del av chattar på samma sätt som sms – samtidigt som nätföretagen ostraffat kan bryta mot lagen varje dag.

Det kanske är dags att damma av demonstrationsplakaten.