Linda Jerneck
Gymnasieläraren Filippa Mannerheim stack huvudet i ett getingbo när hon skrev på Twitter att hon planerar att ge sina elever en läsläxa över lovet – och därtill en klassiker som läraren valt. Indignerade föräldrar svarade snabbt: Att tvinga gymnasister att läsa 20 minuter om dagen på ett lov – när de ska vara lediga! – är inget mindre än plågsamma elevförsök.
Att läsa är ett ”stressande prestationskrav” ansåg vissa, läsläxor ”dödar läslusten” tyckte andra, ja några tog i med att det var ”på gränsen till barnmisshandel!”
Flera frågade retoriskt om det vore okej att arbetsgivaren kräver att vuxna utför arbetsuppgifter på sin semester?
Nära två tredjedelar av svenska 15-åringar läser bara om de måste, enligt PISA 2018.
Någonstans här blottades en märklig syn på både läsande och lärande som frodas bland svenska föräldrar. För det första: Ska lärande bara ske på kontorstid, måndag till fredag? För det andra: Lovens syfte var från början att barnen skulle arbeta i jordbruket.
Visst, det lektes säkert en hel del då med, men det var inte poängen. Höstlovet hette potatislov, eftersom eleverna skulle hjälpa till med skörden. Sportlovet har än krassare rötter – det infördes i ransoneringens 1940, men då som kokslov. Skolorna skulle spara bränsle och pengar genom att slippa värma upp klassrummen en vecka i kalla februari.
Att skolloven skulle vara till för att elever ska få vila upp sig, och det helst genom att helt koppla bort från allt vad skola heter, är en ny idé. Och ingen särskilt bra sådan.
Självklart ska elever hinna återhämta sig. Men med två månaders sommarlov, två veckors jullov och däremellan både höst-, sport- och påsklov är det knappast oresonligt att lärare kan ge läsläxor över ledigheterna. Nära två tredjedelar av svenska 15-åringar läser bara om de måste, enligt PISA 2018. Andelen har ökat med 17 procentenheter sedan 2009.
Läsläxor funkar – även för barn som inte kan få hjälp av sina föräldrar.
Efter det långa sommarlovet har nämligen så många som 45 procent av lågstadieeleverna tappat i läshastighet och ordförråd. Enligt en studie handlar det om motsvarande en månads skolgång. Det är barn till fattiga, lågutbildade och utrikesfödda föräldrar som drabbas hårdast. Akademikerbarnen blir bättre på att läsa över sommaren. Därmed ökar gapet, och ojämlikheten blir allt svårare att hämta igen.
För läsning är inte som vilken annan kunskap som helst; läsförmågan är helt central för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i alla andra ämnen. Ska läsning gå från tradigt till roligt krävs mängdträning, det är enda sättet att få bokstäverna att samarbeta.
Sommaren 2018 lät svenska forskare 235 andra- och tredjeklassare, varav 90 procent inte hade svenska som modersmål, delta i ett experiment. Barnen fick lånekort på biblioteket, en skönlitterär bok och information till föräldrarna (på deras hemspråk) om vikten av läsning. Eleverna fick sedan logga böckerna de läste under lovet digitalt. Resultaten visade att eleverna som läst inte uppvisade något sommarlovstapp, utan förbättrade sin läsförmåga jämfört med kontrollgruppen. Läsläxor funkar – även för barn som inte kan få hjälp av sina föräldrar.
Ett fullkomligt kravfritt sommarlov gör eleverna en björntjänst. Se till att gymnasister läser klassiker – men skicka med barnen böcker hem från skolavslutningen redan i lågstadiet.