Linda Jerneck
Det är inte konstigt att din företrädare, Ylva Johansson (S), tog första bästa biljett till Bryssel. Där kan hon pusta ut med att få EU-länderna att enas kring migrationsfrågorna. Jämfört med att baxa igenom den största reformen av Arbetsförmedlingen någonsin – tajmad lagom till att varslen ökar och konjunkturen viker – torde till och med förhandlingar med Orbán om flyktingfrågor vara att föredra. Det är åtminstone längre till de missnöjda väljarna när man sitter i Berlaymontbyggnaden.
Kommer Eva Nordmark lyckas där Ylva Johansson gick bet?
Arbetsmarknadspolitiken är politikernas mesta hjärtefråga och, kanske därför, notoriskt svår att lyckas med. ”Ett illa hopsytt lapptäcke” av uppdrag, beskrev regeringens särskilda utredare, Cecilia Fahlberg, styrningen av Arbetsförmedlingen i januari.
Sedan kom Januariöverenskommelsen, som Eva Nordmark nu har att genomföra. Om detaljstyrning, ineffektivitet och ryckighet har kännetecknat hennes föregångares arbete, är det svårt att se att Nordmark skulle lyckas bättre. Januarigänget har ju beslutat att Arbetsförmedlingen först ska genomgå ett stålbad – 4 500 anställda har varslats – för att därefter styckas upp och släppa in fler privata aktörer.
Kostnaderna ska kapas, men myndigheten ska fortfarande utreda den arbetssökandes behov, tillhandahålla en ”digital infrastruktur” och ordna regionala rekryteringsträffar. Dessutom ska Arbetsförmedlingen sköta hanteringen av det nya friåret samt behålla ansvaret för funktionshindrade och etableringsuppdraget för nyanlända.
Rekordreformen ska dessutom gå i rekordfart. Redan den 1 november ska myndigheten redovisa förslag på hur avvecklingen ska gå till. 2021 ska allt vara sjösatt.
Arbetsförmedlingen slaktas – utan konsekvensanalys
Det som talar för Nordmark är att hon, i rollen som TCO-ordförande, har utvecklat goda relationer även till stödpartierna Liberalerna och Centerpartiet. Det kan behövas, när Januariöverenskommelsens luftiga skrivningar ska bli regeringsbeslut.
Det som talar emot henne är bristen på erfarenhet; Eva Nordmark är helt ny och oprövad i ministerrollen. Är tre år på den socialdemokratiska riksdagsbänken under 90-talet tillräcklig skola för att både ratta ett stort departement, lotsa kontroversiella jättereformer i hamn och sy ihop känsliga överenskommelser mellan fyra partier?
Nordmark kan inte heller räkna med att kunna luta sig mot Arbetsförmedlingen. Generaldirektören Mikael Sjöberg kommer att avgå i mars, och regeringen har ännu inte utsett någon efterträdare.
När en gröngöling ska leda en annan gröngöling genom en enorm omorganisation, vore det klokt att ta det försiktigt. Utreda, analysera, testa i liten skala och sedan utvärdera. Det alltsomoftast en usel idé att rusa åstad utan att göra konsekvensanalyser. I detta fall kan det visa sig förödande.
Två tredjedelar av de arbetslösa tillhör såkallade utsatta grupper. Det har visat sig svårt nog att få dem i jobb i en högkonjunktur. Går vi in i en lågkonjunktur blir det ännu tuffare.
Den nya arbetsmarknadsministern har fått ett tungt och viktigt uppdrag. Det bästa hon kunde göra skulle vara att omförhandla tidsplanen med C och L. Ett hafsjobb vore ett svek mot de utsatta.