Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Linda Jerneck

Det är inte farligt att vara feminist – och det är bra

Linnéa Claeson är i blåsväder igen, efter att misstankar har väckts om att hon har fabricerat inlägg från näthatare på Instagram.
Foto: OLLE SPORRONG / EXPRESSEN EXPRESSEN
På sitt Instagramkonto Assholesonline postar Linnéa Claeson de misogyna och hotfulla meddelanden som hon säger att främmande män skickar till henne.
Foto: NTB scanpix / TT NYHETSBYRÅN

Aftonbladets krönikör Linnéa Claeson anklagas för att överdriva hur mycket hot hon drabbas av i sociala medier. Det är illa om feminister skrämmer upp tjejer i onödan.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Linnéa Claeson är handbollsspelaren som blivit feministprofil och krönikör tack vare sitt Instagramkonto Assholesonline. Där postar hon de misogyna, hotfulla och ofrivilligt komiska meddelanden som främmande män skickar till henne – och ger dem svar på tal. Problemet är bara att det verkar som att en del av inläggen antingen är fabricerade, eller inte alls har skickats till Claeson. 

Det är podden Haveristerna som har granskat Linnéa Claesons påståenden, och funnit att mycket av det hon berättat helt enkelt inte går ihop. Flera inlägg ser ut att ha ”lånats” från andra sidor. Några konversationer är exempelvis hämtade från appen Grindr, som riktar sig till homosexuella män.

Har blivit påkommen med att plagiera

Influerarens trovärdighet var ifrågasatt redan tidigare, efter att två av hennes krönikor visat sig vara plagierade. ”Klipp-och-klistra-verk” blev omdömet i Medierna i P1, när Claeson rakt av hade kopierat hela meningar från en rapport. Dessutom blev det rabalder i december förra året, när Claeson i en krönika beskrev hur gymnasie- och högstadieelever hade gjort sexistiska och homofoba utfall utan att lärarna ingrep när hon föreläste. Något som lärarna i Härnösand, där Claeson precis föreläst, inte kände igen. 

Den gången var Claesons försvar att hennes krönikor inte har några ”anspråk på att objektivt återge en situation”. Man undrar hur det går ihop med Aftonbladets publicistiska idé.

I debatten som följt har somliga hävdat att det inte gör något om Claeson ljuger, eftersom det är för en god sak. Andra har velat få frågan att handla om att granskningen är fel, inte i sak, utan för att den kan få oönskade konsekvenser:

”HUR granskning görs skapar gissningsvis rädsla för andra att våga bli publika”, skriver den feministiska debattören Nina Rung på Instagram

Nina Rung är feminist, föreläsare och debattör.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

För det första: Man behöver inte vara rädd att bli granskad om man håller sig till sanningen från början – eller om man rättar direkt när någon påpekar felaktigheter. Alla kan göra misstag, det viktiga är hur man agerar efteråt: Blir det en rättelse, och en lärdom? Eller släpper man i stället ambitionerna att beskriva fakta objektivt? 

Linnéa Claeson har byggt en karriär på att vara näthatad

För det andra: När Nina Rung problematiserar att feminister granskas, för att det kan avskräcka andra från att uttala sig offentligt, blundar hon för att precis detta redan sker. Men av andra skäl. 

Linnéa Claeson har byggt en hel karriär på att det inte går att vara feminist i offentligheten utan att drunkna i näthat, kukbilder och hot. Men den bilden kan leda till att unga tjejer ifrågasätter om det är värt att ta ställning. Jag har själv fått frågor om näthat och hot från många politiskt intresserade tjejer, som tvekar inför att engagera sig av rädsla för nättrollen. Därför är det illa om Claeson har överdrivit hur mycket hot hon utsätts för. 

Det är tillräckligt allvarligt att galningar skickar skrämmande meddelanden till feminister, även om det sker sällan. Men något är riktigt sjukt i kulturen när värdet av ett feministiskt engagemang mäts i antalet våldtäktshot i mejlkorgen.

För de flesta går det att vara feminist och att synas i både tidningar och tv utan att behöva leva i skräck. Och det är faktiskt något att vara glad över.