Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Linda Jerneck

Bebisar skärs i onödan när vården sviker mammorna

Det är inte ovanligt att amningen krånglar. På Facebook tipsas mammor om att be om tungbandsklipp, ett ingrepp som kan underlätta amningen om barnet fötts med för kort tungband.
Foto: Colourbox

Antalet spädbarn som får tungbandet klippt har ökat lavinartat de senaste åren. Det är skrämmande att bristerna i eftervården leder till att barn utsätts för onödiga ingrepp.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Att ha en liten bebis som gråter och gråter av hunger utan att man kan mätta honom är hjärtskärande. Det är svårt att inte känna sig misslyckad som mamma när amningen inte fungerar. 

Under hålögda småtimmar är det lätt att börja googla. Finns det hjälp att få? Man testar amningsnappar och dyra specialnappflaskor som ska lära bebisen rätt sugteknik. Man handmjölkar, masserar, kopplar in sig i tortyrredskapet som kallas bröstpump. Man vill ju det bästa för sitt barn!

I Facebookgrupper tipsas det om att kolla om barnet har ankyloglossi, kort tungband, som hindrar det från att få rätt suggrepp. Ett litet klipp hos läkaren kan vara allt som behövs. Sedan: Mätt, nöjd och knubbig bebis. Glad mamma. 

När DN nu granskar fenomenet visar det sig att antalet tungbandsklipp har ökat lavinartat. För tio år sedan handlade det om cirka 800 barn per år – år 2019 om fler än 3000 barn. Enligt granskningen kan det dessutom finnas ett stort mörkertal, eftersom hundratals klipp på privata kliniker inte rapporteras in till Socialstyrelsen.

Handlar det om en tidigare underdiagnosticering som rättats till? Eller har en trend i sociala medier fått föräldrar och läkare att utsätta spädbarn för onödig smärta?

Enligt forskningen lider mellan fyra och elva procent av nyfödda av stramt tungband, varav 20 procent av barnen har svårt att äta på grund av det. För Sveriges del borde det rent statistiskt innebära mellan 920 och 2 530 barn per år. Det är alltså mycket möjligt att det förut var för få barn som fick diagnosen ankyloglossi.

Självklart bör vården hjälpa dessa barn med ett klipp – ett litet ingrepp som kan öka livskvaliteten för både mor och barn. (Den enda säkerställda effekten av tungbandsklipp som kunnat påvisas i vetenskapliga studier är att det kan minska smärtan i bröstvårtorna för mamman, och därigenom underlätta amningen.)

Tänk om regionerna i stället för att lägga miljoner på att klippa tungband på barn som inte behöver det, hade lagt resurserna på att ge mammorna bättre amningshjälp från början

Men man måste också förstå att den nattgooglande, desperata mamman är en potentiell inkomstkälla. 

En klinik i Mörby stod 2019 för en tredjedel av alla tungbandsklipp i Sverige. Under förra året fördubblade kliniken antalet ingrepp, till 2000. Till DN erkänner kirurgen att hon utför ingreppet även på barn där det inte är medicinskt motiverat: ”Om någon mamma kommer och de har rest jättelångt, då är det svårt. Jag brukar säga att jag inte tror att det kommer att hjälpa, men då vill de i alla fall. Och eftersom det är ett ofarligt ingrepp så…”

Alla kirurgiska ingrepp kommer med en risk – för infektioner och inte minst för smärta. Även om ingreppet är ofarligt är det oförsvarbart att utsätta ett litet barn för obehaget, om den medicinska bedömningen är att klippet inte kommer att hjälpa.

Men att kliniken får tredubblad ersättning från regionen om läkaren plockar fram saxen, jämfört med ett vanligt besök, kan ju också spela in.

Tänk om regionerna i stället för att lägga miljoner på att klippa tungband på barn som inte behöver det, hade lagt resurserna på att ge mammorna bättre amningshjälp från början. Anställa amningspecialister på varje BB-avdelning, till exempel. Eller följa Region Skånes program ”Växa tryggt” och låta en barnmorska komma på hembesök till den nyblivna mamman. 

När man sparar på eftervården och skickar hem nyförlösta efter sex timmar är det inte konstigt att amningen krånglar. Det är fruktansvärt att det är barnen som ska behöva betala för det.