Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Linda Jerneck

Allvarligt svek när barn får felaktiga adhd-diagnoser

Foto: Oksana Bratanova / Oksana Bratanova

Politikerna ville korta köerna, och en entreprenör sa sig kunna ställa diagnos på rekordtid. Hundratals barn kom i kläm. Haveriet i Region Värmland visar på ett svenskt systemfel.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Hundratals barn kan ha fått felaktiga neuropsykiatriska diagnoser, visar en serie reportage av P4 Värmland. När Inspektionen för vård och omsorg (IVO) granskade Utredningskompaniet AB, som har anlitats av bland annat regionerna Värmland, Dalarna och Stockholm, upptäcktes allvarliga brister. I de fall som IVO har närstuderat går det inte att förstå vad diagnoserna baseras på. 

Det var barnpsykiater Sven Román som slog larm till IVO efter att ha mött flera patienter som fått adhd-diagnoser av Utredningskompaniet i Dalarna. Han reagerade på de tunna utredningarna som utgjorde underlaget: ”Utredningarna har gått på löpande band. Min uppskattning är att man överdiagnosticerade i 30-50 procent av fallen”, sa Román till P4 Värmland.

Systemfel i skolan och vården samspelar. Resultatet är ett haveri som enskilda barn och ungdomar får betala priset för. Det värsta är att det borde ha varit lätt att förutse.

Ett sjukt system 

Skolorna trycker på för att få diagnoser på elever som inte hänger med i undervisningen. Det beror på ekonomin – på vissa håll krävs en diagnos för att kommunen ska skjuta till extra resurser till hjälpmedel. Trycket leder till köer hos BUP.

Politikerna i Region Värmland ville 2015 korta de årslånga köerna till sådana autism- och adhd-utredningar, och skrev därför avtal med olika entreprenörer. Utredningskompaniet AB lovade att man kunde sätta en diagnos på rekordkort tid – efter bara ett par timmars undersökning av barnet. 

Bolagets chef skyller på avtalet med regionen. Regionpolitikerna å sin sida skyller på bolaget. Ingen vill ta ansvar.

Det är uppenbart att företagen hade incitament att både hålla utredningarna korta (det vill säga billiga) och att göra kunderna nöjda genom att vara frikostig med diagnoserna. 85 procent av de värmländska barnen som undersöktes av privata vårdgivare fick diagnos.

Neuropsykiatriska diagnoser ökade med 300 %

Problemet med slappa utredningar och överdiagnosticering är knappast en fråga bara för Värmland och Dalarna. På tio år, 2006-2016, ökade antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser i Sverige med 300 procent, enligt Socialstyrelsen. Att det enbart skulle handla om större beredvillighet att göra utredningar är osannolikt. 

En felaktig diagnos kan få stora konsekvenser. Om friska barn medicineras riskerar de tuffa biverkningar, helt i onödan. Bakom en felaktig adhd-diagnos kan det gömma sig andra, allvarliga faktorer som ingen fångar upp – som att den stökiga eleven får stryk hemma. Autism- och adhd-diagnoser kan också ligga den unge i fatet när han eller hon ska söka jobb. Allt fler unga vill häva sina diagnoser.

Allvarligast är att barn felaktigt har fått diagnosen utvecklingsstörning, och därför flyttats över till särskolan. Entreprenörens slarv kan ha bestulit dem på flera år av deras liv. Med betyg från särskolan får man inte söka till de reguljära gymnasielinjerna, eller till högskolan. Det betyder rejält försämrade framtidsutsikter för den som – med stöd – hade klarat den vanliga skolan.

Att ge barn diagnoser de inte har är ett stort svek. Alla regioner borde se över adhd- och autismutredningarna. Det är viktigare att det blir rätt, än att köstatistiken ser fin ut.