Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Liberalerna väljer fel spår om höghastighetstågen

Nyamko Sabuni har börjat tvivla på höghastighetstågen.Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Nya höghastighetsbanor skulle korta restiden kraftigt mellan Sveriges tre största städer. På sikt skulle det gå att åka tåg från Stockholm till Hamburg på fem timmar.Foto: HENNING KAISER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Liberalerna verkar vilja backa från löftet om nya höghastighetsbanor. Alternativet är dock både dåligt och dyrt.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Januariavtalet slår fast att nya höghastighetsbanor ska byggas mellan Sveriges tre största städer. Men nu verkar Liberalerna vilja dra i nödbromsen. Partiledaren Nyamko Sabuni låter närmast som en fältbiolog när hon förklarar varför.

”När man bygger höghastighetsbanor så kommer man att behöva gräva sig igenom berg och sten och det påverkar miljön och klimatet”, säger hon till Dagens industri.

Sabuni menar även att tiden talar emot projektet, utsläppen från transportsektorn måste enligt klimatmålen minska med 70 procent till år 2030, men de nya stambanorna kan invigas först långt senare.

”Om klimatfrågan är akut, så är inte det här lösningen”, hävdar Sabuni.

Höghastighetsbanor ger fossilfria resor

Hon har rätt i att själva bygget kommer att medföra stora koldioxidutsläpp. Trafikverket räknar med att det kan ta upp till 27 år att betala av klimatskulden. Men med rätt insatser kan den tiden kortas till fem år. Ett teknikoptimistiskt parti som Liberalerna borde villkora bygget med att koldioxiden från byggprocessen fångas in och lagras.

Liberalernas kritik är inte heller riktigt konsekvent. Partiet har uppenbarligen inga problem med att gräva sig igenom berg för att bygga nya motorvägar och landningsbanor. L står bakom både Förbifart Stockholm och planerna på att bygga ut Arlanda, trots att de kommer generera stora utsläpp både under byggtiden och när de sedan används. 

Det är förstås viktigt att snabbt minska utsläppen av koldioxiden, men historien kommer inte att ta slut år 2030. Den stora fördelen med höghastighetsbanor är att de skulle medge snabba och fossilfria transporter i en framtid när Sveriges utsläpp ska vara negativa.

Järnvägsbygget kan dra i gång först när partierna är överens om betalningen, menar Nyamko Sabuni vidare. Men faktum är att de första sträckorna - Järna-Linköping (Ostlänken), Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås - ingår i den nationella planen för infrastruktur fram till 2029 som redan har klubbats av riksdagen. Förberedande arbeten för Ostlänken har faktiskt pågått i flera år. De beslutade sträckorna beräknas kosta 110 miljarder kronor.  

Alternativet är både dyrt och dåligt

Frågan är därmed inte om Sverige ska satsa på höghastighetståg eller inte. Den är om de redan planerade banorna efter halva sträckan ska kopplas ihop genom nya stambanor eller om de i stället ska kopplas in på dagens överbelastade spår. 

Det första alternativet skulle medföra snabbare resor, bättre punktlighet och kraftigt ökad kapacitet för både gods-, regional- och fjärrtåg. Totalkostnaden uppskattas till 230 miljarder kronor.

Det andra alternativet skulle ge betydligt lägre kapacitet, inte påverka restiderna nämnvärt och dessutom leda till kraftiga störningar och avbrott av tågtrafiken under upprustningstiden. Trots det skulle kostnaden ändå bli runt 130 miljarder kronor.

Det är oroväckande att Liberalerna är på väg att växla in på fel spår i frågan om höghastighetstågen.

PM Nilsson, Dagens Industri, och Patrik Kronqvist, Expressen, om varför Sverige bör satsa på höghastighetståg.