Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Skogsbränderna var betydligt värre förr”

Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: ROBERT HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Gunnar Wetterberg utkommer i dagarna med boken "Träd - en vandring i den svenska skogen".

Skogsbränderna väntas bli fler och värre i framtiden. Men för bara några generationer sedan var bränderna betydligt mer omfattande, säger författaren Gunnar Wetterberg i Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Volvos nya stadsjeep och Spotifys börsnotering analyseras ofta med lidelse i svenska medier. Men skogen - som står för en tredjedel av den svenska nettoexporten - engagerar inte alls lika mycket. 

Gunnar Wetterberg - fristående kolumnist på ledarsidan, tillika skogsägare - kommer i dagarna ut med boken “Träd - en vandring genom den svenska skogen”. Han tror att detta ointresse beror på att vi tar skogenför given. Man pratar om hus och tidningar, men inte om råvaran som gör dem möjliga. Denna brist på uppmärksamhet kan göra det svårare att locka människor till branschen. 

- Det behövs många människor som röjer sly och gallrar. Därför blir jag alldeles varm i hjärtat när jag ser reportage om somalier som lär sig att röja skog. Det skulle vara ett bra ingångsyrke för många nyanlända, säger han i tv-programmet Ledarsnack.

Skogsbränderna i Sverige i somras och i Kalifornien just nu har fått stor uppmärksamhet. Hur kan vi minska omfattningen av bränderna?

- I ett historiskt perspektiv har vi faktiskt lyckats pressa tillbaka dem. I somras var det kanske 25 000 hektar som brann i Sverige, förr brann uppemot ett par hundra tusen hektar varje år.

- Ett problem är älg och rådjur som betar lövskog och tall, men inte speciellt mycket gran. Därför planterar många skogsägare gran även på torra marker där det egentligen borde stå tall. Granen är dock mycket mer eldfängd. 

- Vi skulle kunna minska risken genom att skjuta fler älgar och återgå till det man lärde ut på 1800-talet, nämligen att plantera lövstråk igenom barrskogarna för att stoppa upp de bränder som ändå uppkommer. Löv brinner mycket sämre än barr. 

Du skriver att miljörörelsen har en blind fläck när det gäller synen på vilt. Hur menar du?

- En miljöorganisation skrev att det enda positiva med kalhyggen är att de ger mer bete åt älgarna. Då har man inte förstått mycket av problemen. Slaktvikten för älgkalvar bör normalt vara ungefär 75 kilo. I östra Småland är vi nere på 56 kilo. Det är ett talande uttryck för hur hårt betestrycket har börjat bli.

I dag finns en miljöstrid i Europa om hur mycket skog som ska avverkas och hur mycket som ska stå kvar och absorbera koldioxid. Hur ser du på den avvägningen?

- Att avverkningen kanske kommer att öka beror på att man har hittat sätt att använda skogen som ersättning för fossila bränslen, betong och stål. Dels är det bra att vi pressar konsumtionen av det fossila. Dels kan nya användningar i sig fungera som kolsänkor. I hus kan kolet låsas i ytterligare hundra år. Och om efterfrågan ökar kommer priset antagligen också att öka och då kommer det att planteras mer skog som kan absorbera mer kol. Så jag är inte säker på att det finns en motsättning.

- Brexit är ett elände, men en positiv effekt är att när engelsmännen inte får lika mycket av EU:s slösaktiga jordbruksstöd blir det naturligt att plantera skog på mycket mark i England. Sherwood-skogen kan komma tillbaka.

Vad ser du för framtida användningsområden för den svenska skogen?

- Kläder är man redan i gång och tillverkar. Talloljan används i dag för att göra diesel av. Nu har man även fått teknik så att man kan rena metanolen som gör att det luktar illa från röken från de stora sulfatbruken. Jag kunde inte låta bli att kalla ett avsnitt i boken för “Med stanken i tanken”.

 

Hela tv-programmet kan ses i tv-spelaren ovan.

 

LEDARSNACK

Ledarsnack är ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion. Hela programmet kan ses i spelaren ovan. Det går också att lyssna på programmet som podd. Sök då på "Expressen ledare" i din poddspelare. 

 

TIDIGARE AVSNITT

Kan Sverige bli lika polariserat som USA?

Lars Trägårdh: "Vi behöver inte gripas av panik. Men vi måste vara väldigt försiktiga"

Har konservatismen blivit cool?

Frida Park, Dagen, och Linda Nordlund, Expressens ledarsida. 

"Jihadisterna kan värva elever i sina egna skolor" 

Ledarsnack med islamistexperten Magnus Sandelin och Sofie Löwenmark.

Varför är ryska agenter så klantiga?

Ledarsnack om spioner, hackers och skumma affärsmän. Gäst: Oscar Jonsson, Rysslandsvetare och forskare i rysk krigföring.

”Kasta inte 'klan' efter folk utan belägg”

Författaren Per Brinkemo introducerade klanbegreppet i svensk debatt. Nu är han kritisk mot att det används allt för lättvindigt. 

MSB: ”Hela samhället står till Kremls förfogande”

Mikael Tofvesson, som är MSB:s operativa chef valet 2018, och Patrik Oksanen, författare till boken ”Skarpa skärvor”, om risken för påverkansoperationer i valrörelsen.

Göteborgs starka kvinna: ”Vi har allvarliga problem”

Ann-Sofie Hermansson, kommunalråd Göteborg (S), och Nalin Pekgul, debattör, i ett samtal om hedersvåld med Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida.

”Löfven har blivit ett problem för S”

Anna Dahlberg och Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida, om krisen för Socialdemokraterna.

Miljöpartiets avtryck i klimatpolitiken

Beatrice Rindevall, miljödebattör, och Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida, om de gröna reformer som MP drivit igenom.

Om utsatta kvinnor i utsatta förorter

Zeliha Dagli, förortsfeminist, och Linda Nordlund, ledarskribent, om hur kvinnor i de mest utsatta förorterna lever isolerade från resten av samhället.

Därför borde Sverige satsa på höghastighetståg

PM Nilsson, Dagens Industri, och Patrik Kronqvist, Expressen, om hur höghastighetsbanor skulle göra Sverige bättre.

En S och M-regering vore bra för Sverige 

Expressens ledarsidas Anna Dahlberg och Gunnar Wetterberg om varför ärkefienderna borde regera tillsammans efter valet.

Bill Browder och kampen mot Putin 

Människorättsaktivisten Bill Browder om sin kamp för hårdare sanktioner mot kretsen runt Putin och om attacken mot dubbelagenten i Storbritannien.

Muslimska brödraskapet i Sverige 

Socialantropologen Aje Carlbom berättar om sin rapport om brödraskapets verksamhet i Sverige som han skrivit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!