Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så drog de rödgröna in äldrepengarna i tysthet

De indragna pengarna till äldreomsorgen är en del av ett större problem, menar SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog i Ledarsnack.
SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog intervjuas av Anna Dahlberg om hur välfärdens ska klara äldreboomen.
Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKL, är kritisk till alla kortsiktiga löften från rikspolitiken.

Den rödgröna regeringen satsade sju miljarder kronor på ökad bemanning i äldreomsorgen under åren 2015-18. Sedan drog man in pengarna - trots att behovet är större än någonsin. 

SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog är trött på alla kortsiktiga löften från rikspolitiken.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

De är många - 40-talisterna. Fram till år 2028 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att öka med 50 procent. En som sitter och räknar på de svarta hål som kommer att uppstå i kommunernas budgetar är Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.

- När man är i den arbetsföra delen av livet kostar man ungefär 50 000 kronor om året i genomsnitt i välfärdskostnader. Barn kostar fyra gånger så mycket och en person som är äldre kostar ungefär tio gånger så mycket.

Finansminister Magdalena Andersson varnade nyligen för att Sverige står inför den tuffaste demografiska utmaningen på över hundra år. Börjar insikten om läget sjunka in hos de politiskt ansvariga?

- Jag tror att de inser att det här är jättestor utmaning. Men samtidigt pratar de fortfarande om att öka personaltätheten. Det talas om fler händer i vården, fler lärare i skolan eller minskade barngrupper och så vidare. Det kommer inte kunna se ut så i framtiden.

Annika Wallenskog är kritisk till alla öronmärkta statsbidrag som delas ut till kommuner och landsting. Det är pengar som är villkorade på olika sätt - och dessutom ofta tillfälliga. Wallenskog menar att de skapar en ryckighet i planeringen och försvårar för kommunerna att effektivisera inom välfärden.

Hon tar som exempel statsbidraget för att öka personaltätheten inom äldreomsorgen, som S/MP-regeringen införde under den förra mandatperioden. Totalt har sju miljarder delats ut mellan 2015 och 2018. Men nu är stödet avvecklat. Det var nämligen bara tillfälligt, trots att det uttalade syftet var att via ökad bemanning höja kvaliteten i äldreomsorgen.

- Kommunsektorn har alltså fått pengar under en period då man har haft ganska gott om resurser. Vi har haft en hög ökning av skatteintäkterna varje år och trycket på kommunerna från demografin har inte varit särskilt högt än.

- En del kommuner hade redan börjat effektivisera sin verksamhet. Man hade börjat jobba med ny teknik - såsom nattkameror inom hemtjänsten och gjort om scheman för bemanningen. Men de kunde inte motstå att söka det här statsbidraget, så de började anställa folk igen. Nu försvinner statsbidraget samtidigt som vi går mot den här tuffare demografin. 

Hur ska man förstå logiken i att en rödgrön regering tar bort det riktade bidraget till äldreomsorgen just när det behövs som mest? Utgår man helt enkelt från att det här inte ska uppmärksammas?

- Det vet jag inte, men ofta är det ju så med riktade statsbidrag. Man får dem under en viss tid och sedan försvinner pengarna. Nackdelen med det är också att det skapar osäkra anställningsvillkor. Kommunerna ringer till oss på SKL och frågar hur det kommer att bli med ett visst statsbidrag. I brist på besked förlänger kommunerna tillfälliga anställningar.

Ofta motiveras väl de riktade statsbidragen med att man vill möta behoven hos de kommuner som har det tuffast?

- Ja, man har sagt att man vill minska skillnaderna mellan olika kommuner. Men när Statskontoret har tittat på det så konstateras att det snarare har blivit tvärtom för små kommuner. Dels ska det medfinansieras. Dessutom kanske de inte ens har resurser att söka. 

Det fattas inte bara resurser till kommuner och landsting, utan också personal. Personalkrisen är på många sätt ännu allvarligare. Hur ska ni göra för att möta den?

- Vi kommer inte att hitta personal för att täcka utmaningarna framöver så det gäller att ställa om till ett nytt sätt att arbeta. Man kan till exempel jämföra med hur Skatteverket eller bankerna jobbar, där en väldigt stor del av verksamheten sker digitalt. Så kan även kommunerna göra inom de områden där det ska fattas beslut, till exempel. Väldigt många beslut kan fattas av en dator. Inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården handlar det i stället om att införa välfärdsteknologi. Egentligen är det ju galet att man har kvällspatruller som åker 20-25 mil varje natt för att titta till äldre i stället för att se vad som händer via en kamera.

 

Läs också: ”All kritik av abortlagen är inte högerpopulism” 

Debattören Jenny Sonesson i ett samtal om abortfrågan.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!