Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Ryssland anser sig redan vara i krig med Väst”

Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu vid ett besök vid ett skeppsvarv i Sankt Petersburg.Foto: ALEXEI DRUZHININ / AP TT NYHETSBYRÅN
Oscar Jonsson gästade Ledarsnack för ett samtal med programledare Linda Jerneck om rysk krigföring.

Västländerna missförstår Putin, och riskerar därför att fördjupa en redan pågående konflikt med Ryssland. 

”Putin skulle definitivt säga att han befinner sig i en form av icke-militärt krig med väst. Han anser att väst försöker underminera Ryssland genom informationspåverkan”, säger Rysslandsexperten Oscar Jonsson i Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och har skrivit boken ”The Russian understanding of war – Blurring the lines between war and peace”

Skulle du säga att gränsen mellan krig och fred har suddats ut?

– Ja, i viss mån. Cyberattacker kan inte genomföras ur det blåa intet, utan du måste försöka ta dig in i de system som du vill attackera i fredstid. Precis på samma sätt fungerar informationspåverkan. Vill du påverka till exempel valdebatten i USA kan du inte bara knäppa med fingrarna, utan du måste bygga upp falska konton med följare och du måste bygga upp narrativ under lång tid.

– Det pågår sådana saker hela tiden. Försvarets Radioanstalt sa 2017 att de registrerade ungefär 10 000 aktiviteter från utländska statliga aktörer mot Sverige – alltifrån intrång i viktiga datasystem till försök att komma åt Totalförsvarets hemligheter.

I början av 2000-talet närmade sig EU och Ryssland varandra. Varför gör Putin nu bedömningen att konfrontation är bättre?

– Ryssland var ganska fattigt när Putin kom till makten, på den tiden fanns ett genuint hopp om att kunna samarbeta med väst. Sedan kom färgrevolutionerna i några av Rysslands viktigaste grannländer – Georgien, Ukraina och Kirgizistan – där folkliga revolutioner kastade ut autokratiska, korrupta regeringar och det påbörjades en enorm pro-västlig integration. Precis den rörelsen flyttade sedan över till Ryssland 2005 och 2011. 

– I viss mån är det inte bara rysk paranoia att idén om liberal demokrati spreds med västligt stöd. Under George W Bush listade Vita husets hemsida färgrevolutionerna som en västlig framgång, vilket de inte var – de var spontana folkliga revolutioner för demokrati som fick lite politiskt stöd från väst. Men där började den ryska regimen bli övertygad om att väst är ute efter dem.

Har du exempel på hur Ryssland underminerar europeisk enighet?

– Mycket av det ryssarna gör bra i dag kommer från vad de själva har upplevt som ett hot tidigare. Den ryska oppositionen har samarbetat mycket med politiska partier i väst, och då har regimen börjat tänka: ”Vilka politiska partier som främjar våra syften kan vi söka upp och bygga broar med?” Det är alltifrån Marine Le Pens Nationell samling till nazister, fascister och kommunister tvärs över hela Europa. Den enda sammanhängande tråden är att de här aktörerna är emot den västliga enigheten. 

Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och har skrivit boken ”The Russian understanding of war – Blurring the lines between war and peace”.

I din bok skriver du att när väst tar till åtgärder som inte är avsedda att eskalera en situation, till exempel när man införde sanktioner efter annekteringen av Krim, så tolkas det av den ryska ledningen som krigshandlingar. Vad innebär det? 

– Efter att Ryssland invaderade Ukraina var frågeställningen för västliga ledare inte ”Hur ska vi på ett effektivt sätt tvinga Ryssland att lämna tillbaka Krim”, utan snarare ”Hur kan vi göra en markering utan att eskalera situationen?” Svaret blev ekonomiska sanktioner. Men i Ryssland såg man att priset på olja störtdök under 2014 och att Opec ville minska produktionen för att få upp oljepriset – men Saudiarabien sa nej. Då sade Putin i en intervju att USA, med hjälp av Saudiarabien, försökte knäcka den ryska ekonomin för att skapa kaos i Ryssland.

Kan missförstånd leda till eskalering?

– Absolut. Ta till exempel demokrati-stödet. Svenska diplomater säger att ”vi ser inte någon som helst motsättning mellan att stödja demokratikämpar i Ryssland, och att ha en bra relation med det ryska ledarskapet”. Problemet är att vrider man på perspektivet och tittar på vad som är den största utmaningen för det ryska ledarskapet så är det de där demokratikämparna som står utanför murarna på Kreml och protesterar. Ur deras perspektiv är det huvudfienden som vi stöder. Jag säger inte att vi inte ska ge demokratistöd, men vi måste förstå hur det vi gör uppfattas. 

– Missförståndet grundar sig i att Ryssland befinner sig i den suddiga linjen mellan mellan krig och fred, medan vi upplever oss mestadels leva i fred. Det ligger till grund för den olika risktolerans man har. Vi ser att Ryssland tar ganska mycket risker, som till exempel när man använde kemiska stridsmedel på brittisk mark eller kuppförsöket i Montenegro. Medan vi i väst egentligen bara vill att Ryssland låter oss vara. 

■  Nu har det gått nästan fem år sedan ”små gröna män” – soldater utan nationalitetsbeteckning på uniformerna – intog Krim. Vilka lärdomar tycker du att man borde dra?

– Det var inte så att väst inte förstod vilka de ryska specialförbanden var bara för att de hade tagit bort en flagga på uniformen. Det innovativa som Ryssland gjorde var att säga till oss i väst att: ”Vi vet att ni vet att det är vi. Men vi vet att ni inte har beslutsamhet att göra någonting åt det här, så vi ger er en möjlighet att låtsas som att det regnar medan vi gör det”. Och vi köpte det.

– Lärdomen är att vi saknade beslutsamheten. En annan lärdom är att Ryssland visat sig kapabelt att fullfölja sina mål både med icke-militära och militära medel. 

Ryssland är på grund av sin ekonomi en stormakt lite på dekis. Varför ska vi bry oss om Ryssland, är det inte Kina som är det verkliga hotet?

– Det finns ett reellt hot från Kina. Men det är viktigt att förstå Ryssland rätt. Jag skulle säga att Ryssland får väldigt mycket utifrån den hand man är given. Det krävs inte en större ekonomi för att påverka säkerhetspolitiken.

– Man fråga sig om man skulle vilja utkämpa ett krig i Europa med den franska försvarsmakten eller den ryska försvarsmakten? Den franska försvarsbudgeten ser stor ut, men den innehåller bland annat pensioner, medan Rysslands ser liten ut, men de har över tusen stridsflygplan. Jag tror inte att man ska stirra sig blind på siffrorna utan titta på faktisk förmåga. Inget land har lika bra infrastruktur för informationspåverkan i väst.