Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Martin Kragh: ”Målet är att få mig att sluta forska”

Martin Kragh, docent och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, gästade veckans Ledarsnack.
RT och Sputnik är två statliga, ryska mediebolag som ofta skriver om Sverige. Artiklarna är inte nödvändigtvis falska nyheter, men hårdvinklade. Det handlar om att Sverige är på väg att kollapsa på grund av migration eller att Sverige är ett land i moraliskt förfall.
Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet.Foto: FELIPE MORALES / AFTONBLADET

”De vet att uppgifterna är falska men väljer att sprida dem ändå. Det finns en intention att skada”, säger Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, i veckans Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Martin Kragh är forskaren som granskade ryska desinformationskampanjer och sedan själv blev utsatt för dem. Efter att han i en vetenskaplig artikel skrev att Aftonbladets kultursida sprider budskap som påminner om de som kommer från Kreml, har tidningens kulturchef, Åsa Linderborg, anklagat honom för att vara en brittisk spion.

■ Vilka är det som deltar i desinformationskampanjer – är det bara betalda troll i Sankt Petersburg?

Operationen som jag har varit utsatt för började i ryska medier, som påstod att jag jobbar för en konstig organisation med kopplingar till brittiska underrättelsetjänsten. Allt är falskt. 

Men påståendena spreds vidare i Sverige, framförallt av högerextrema och vänsterextrema grupper, och lite i sociala medier. Till slut plockades de upp av Aftonbladet som gjorde en stor grej av det. Där har du ett exempel på hela spektrat av vilka som deltar.

Vilka metoder återkommer?

Alla sådana här kampanjer har någon liten krok som ska verka trovärdig, och sedan läggs dimridåer kring den. De mest framgångsrika får etablerade medier att svälja betet. 

Ett annat sätt är att försöka få spridning genom sociala medier. Vi har exempelvis sett att kampanjer mot vaccinering sprids som en löpeld via Twitter och Facebook. Delvis samma nätverk som har spritt rysk desinformation i sociala medier har visat sig sprida anti-vaccinbudskap.

Det verkar som att man försöker hitta olika målgrupper som är extra benägna att misstro ”etablissemanget” och myndigheterna, och som kanske är mottagliga för olika budskap som går i den riktningen. 

Martin Kragh, Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Vad är det för budskap som sprids om Sverige?

Man kan säga att det finns två bilder av Sverige. Den ena syns i opinionsundersökningar i Ryssland, och är rätt bra. När man frågar ryssar ”Vad tänker du om Sverige?”, så svarar de ”IKEA”. Men ryska medier lyfter fram sådant som inte nödvändigtvis är falskt, men ofta hårdvinklat. Det handlar om att Sverige är på väg att kollapsa på grund av migration eller på grund av HBTQ-rörelsen, eller något i den stilen.

Dessa budskap riktas inte primärt mot Sverige, utan mot den ryska allmänheten och en internationell publik. På senare år har vi sett en ny trend där budskapen också förs vidare av andra medieaktörer i väst, till exempel anti-etablissemangsmedier på ytterkanten i USA. Breitbart har till exempel haft en liknande vinkling på mycket av det som de har skrivit om Sverige.

Vad har man för intresse av att sprida falska nyheter om vårt land?

Ett exempel är påståendet att Carl Bildt skulle bli premiärminister i Ukraina. Detta spreds för några år sedan först i ryska medier och sedan internationellt. Går man tillbaka och tittar på kedjan så börjar allt med att förfalskade mejl läcktes.

De falska mejlen påstods komma från en svensk diplomat och en georgisk statstjänsteman som konspirerade om att installera Carl Bildt som ukrainsk premiärminister – såklart med stöd av USA:s regering. Det finns alltid en stormakt bakom – det kan vara USA eller finansmannen George Soros. Historien plockades sedan upp och tvättades lite. Man tog bort det mest konspiratoriska, och så fick det snurr. Till slut publicerades påståendena också i svenska medier. 

I det här fallet skulle syftet kunna vara att få Ukraina att se ut att vara helt styrt av USA och Carl Bildt att uppfattas som en slags marionettfigur. 

Är målet alltid att skapa splittring?

I mitt fall är målet uppenbarligen att få mig att sluta forska. Aftonbladet skriver att jag inte bara borde få sparken, utan att jag förtjänar att sitta i fängelse – baserat på uppgifter i en rysk desinformationskampanj. 

När historien med Carl Bildt och Ukraina spreds för några år sedan saknades uppsåt. De journalister som skrev om det trodde att det var trovärdigt. Men i det här fallet vet de att uppgifterna är falska men väljer att sprida dem ändå. Det visar att det finns en intention att skada. Att det sker i Sveriges största kvällstidning är extremt.

Om man bemöter påståendena så hjälper man till att sprida dem. Hur ska man hantera en smutskastningskampanj?

Det är viktigt att omgivningen reagerar. Jag har känt att jag har fått starkt stöd. Sedan måste man hitta någonting hos sig själv, en inre kraft. 

De är som mobbaren på skolgården. De vågar bara sparka om de tror att du ligger ner. Ställer du dig upp, blir de inte så tuffa längre. Det gäller att fortsätta göra det man gör – till slut kommer de att tröttna eller backa.

 

Läs också: Varför är ryska agenter så klantiga?

 

Ledarsnack

Ledarsnack är ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion. Gamla avsnitt kan ses och läsas här. Hela programmet kan ses i spelaren ovan. Det går också att lyssna på programmet som podd