Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Kriminella gäng är ett större problem än IS”

Gängmord. En ledare för det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack mördades på en taxistation i Malmö 2011.Foto: SARA STRANDLUND
Hässelby. I flera år terroriserade den kriminella grupperingen Lejonen förorterna i västra Stockholm.Foto: JONAS LEMBERG
Hans Brun intervjuas i Ledarsnack av Linda Jerneck.

Färre vågar vittna och i utsatta förorter växer parallella rättssystem fram.

– Den organiserade brottsligheten är ett mycket större problem för Sverige än terrorgrupper. De här nätverken har tillgång till mycket pengar och är betydligt mer sofistikerade än vad terrorgruppen IS är i Sverige, säger analytikern Hans Brun i Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Hans Brun är forskare och är aktuell med en antologi som ges ut av Försvarshögskolan om hur organiserad brottslighet påverkar lokalsamhället.

– Kriminella nätverk påverkar invånarna och det lokala näringslivet dels genom våld eller hot och dels med olika sociala kontrollmekanismer, inte minst riktade mot flickor och kvinnor. De kommer med förbud om klädsel eller när man ska få röra sig ute, till exempel.

– Det kan också handla om beskyddarverksamhet. Vi såg det nyligen i Jordbro där ett par unga frisörer har blivit hotade för att de inte ville betala tusen kronor om dagen i ”skatt”.

I rapporten så nämner ni också parallella rättssystem i vissa utsatta förorter. Hur fungerar det?

– Man löser konflikter utanför rättssystemets kanaler. Det finns äldre personer som har gott anseende inom de här grupperna och som fungerar som en slags domare eller medlare. Något förenklat kan man säga att det beror på att de här grupperna härrör från samhällen där det inte finns en fungerande stat. Då har grupper och klaner själva konstruerat mekanismer för att hantera problem. Det kan till exempel ske genom att man betalar ersättning, som ett slags skadestånd.

Hur påverkar det här det vanliga svenska rättssystemet? 

– Det kan medföra att individer inte tillåts samarbeta med svenska myndigheter. De kanske till och med hotas, eller belönas, om de inte samarbetar med svenska myndigheter.

Hans Brun, analytiker på Prospero, forskar om terrorism och organiserad brottslighet.

Är det här något som man ser i andra länder också? 

– Det finns drag av det i många västerländska länder där man har tagit in nya grupper. Det är egentligen kopplat till globalisering – vi får stora folkförflyttningar och det medför i sin tur att vi får nya former av kriminalitet, nya företeelser som vi inte riktigt förstår. Man ska inte glömma bort att Sverige enligt många forskare, är ett väldigt extremt land. 

På vilket sätt är Sverige extremt?

– Vi är väldigt sekulära och vi har också en extremt hög tilltro till myndigheterna och det samhällssystem vi har konstruerat. Vi har en väldigt låg nivå av korruption. Det gör att det vi anser vara normalt är väldigt onormalt för många andra människor.

Kan man se att de här krafterna äter sig in i förvaltningen och politiken?

– Vi kallar det för insiderproblematik, eller hotet inifrån. Det ser vi inom polisen och inom tullen och rättsväsendet. Det finns fall där individer faktiskt har sålt uppgifter från extremt känsliga databaser, som absolut inte ska komma i omlopp hos fel personer. Det beror på att man inte har etablerat en säkerhetskultur.

Vilket hot utgör gängen?

- Det stora problemet är att det påverkar hela rättsapparaten när människor blir allt räddare för att vittna. Det kan gälla ganska ”enkla” brott där människor drar sig för att vittna, för att det upplevs som farligt och obehagligt.

Vad skulle du vilja att regeringen gjorde? 

– Ett förslag är att man inför säkerhetssamtal för att göra de anställda medvetna om att det finns människor där ute som är intresserade av att köpa eller hota sig till information. Personal inom socialtjänsten, fastighetsbolag och åklagare är också intresserade av att kunna fatta beslut i arbetsgivarens namn, i stället för i sitt eget namn, för att avlasta det personliga trycket som man kan uppleva.

I rapporten föreslår du också att en ny brottsrubricering ska införas. Kan du berätta lite mer? 

– Vi kallar det för ”hindrande av rättvisans gång”. Erfarenheter från bland annat Södertäljemålet har visat att det förekommer i ganska stor utsträckning att folk erbjuds ersättning eller någon form av belöning för att inte delta i en polisutredning. Och det är inte ett mutbrott enligt dagens lagstiftning, eftersom det inte föreligger ett anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande.

Skulle du säga att det finns en naivitet kring de här frågorna?

- Inte naivitet. Omvärlden förändras och det påverkar ett globaliserat land som Sverige ganska mycket. Då måste våra politiker och myndigheter vara beredda på att skapa nya redskap eller nya arbetsmetoder för att kunna behålla det som vi värdesätter i Sverige.