Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kan Sverige bli lika polariserat som USA?

Många skyller Donald Trump för att kampanjen inför mellanårsvalen var så hätsk. Men enligt forskningen har polariseringen betydligt djupare rötter än så. Foto: POLARIS/IBL / POLARIS/IBL POLARIS
Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, forskar bland annat om social tillit. Foto: ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA / ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA

Sverige är ännu inte i närheten av den polarisering som syns i USA. Men det finns trender som oroar historieprofessor Lars Trägårdh även här.

- Vi behöver inte gripas av panik. Men vi måste vara väldigt försiktiga, säger han i tv-programmet Ledarsnack. 

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Valkampanjen inför mellanårsvalen i USA präglades av stor hätskhet och splittring. Ofta skylls det på sociala medier eller Donald Trump. Men Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola, menar i veckans avsnitt av Ledarsnack att polariseringen har betydligt djupare rötter än så:

- Forskaren Nolan McCarty och hans kolleger - som tillsammans har skrivit en bok som heter “Polarized America” - har data på röstningsmönster i kongressen från tiden efter amerikanska inbördeskriget och framåt. De har jämfört trenderna vad gäller polarisering i kongressen med andra data och det verkar som att det finns samband mellan ökad ojämlikhet, stark invandring och stark politisk polarisering.

Hur ser kopplingarna ut?

- McCarty menar att 1950- och -60-talen i USA kännetecknades av låg grad av polarisering. Det hänger samman med att man på 20-talet hade skärpt invandringslagarna. De blev på många sätt problematiska, egentligen var det bara människor från nordvästra Europa som fick komma in. Men effekten blev att på 1950-talet hade nästan alla invandrare blivit amerikanska medborgare. Det här ledde till ett lagstiftningsarbete där man via skatter och regleringar försökte skapa så jämlika förutsättningar som möjligt för medborgarna. Och det ledde i sin tur till hög tillit, låg ojämlikhet och låg grad av politisk polarisering. 

- På 70-talet började man dock på goda grunder kritisera invandringslagarna för att vara diskriminerande. Och man öppnade upp. Det ledde paradoxalt nog fram till de oerhörda spänningarna vi ser i dag. 

- Den nya vågen av invandring var en blandning av både legal och illegal invandring. Väldigt många blev inte medborgare, vilket innebar att de inte blev intressanta för partierna. De flesta hamnade också i en ny slags underklass, vilket spädde på den ekonomiska ojämlikheten. Detta har i sin tur drivit på den politiska polariseringen.

Kan polariseringen i Sverige jämföras med den i USA?

- Vi är inte ens i närheten. De undersökningar som har gjorts tyder på relativt låg polarisering i Sverige - utom vad gäller en fråga: invandringen.

- Många, både till vänster och höger, vill ha hyfsad jämlikhet och ganska stor öppenhet vad gäller invandring. Problemet är att om vi har allt för oreglerad invandring - där människor inte blir medborgare, inte är delaktiga, inte kan rösta, inte har arbete - kommer vi att öppna upp för liknande polarisering som i USA. Vi behöver inte gripas av panik. Men vi måste vara väldigt försiktiga och uppmärksamma vad gäller den här typen av frågor.

SD är ofta i fokus i debatten. Skapar partiet splittring eller är det ett resultat av en tidigare polarisering?

- Det stora problemet i Sverige är inte Sverigedemokraterna utan att de andra partierna har lämnat walkover i helt centrala frågor som SD har lyft, som den om nationalstaten och medborgarskapet. Man har varit väldigt aningslösa vad gäller invandrings- och integrationspolitiken. Det är dit sökljuset borde riktas i stället för att man ensidigt pekar på SD.

Vad är det för politik som har saknats?

- Politikerna har tagit hög social tillit och ett välfungerande samhälle för givet. Men det är något man hela tiden måste kämpa för.

- Vi hade tidigare en invandringspolitik som var nära kopplad till arbetsmarknadens behov. Det var en hårdhudad och kallhamrad inställning. Det var en självklarhet att folk kom in i jobb, lärde sig svenska och inte låg samhället till last. Men det innebar att det fanns en koppling till samhällskontraktet som var väldigt direkt. 

- Efter oljekrisen på 70-talet slog vi ner all form av arbetskraftsinvandring för att skydda den egna fackföreningsrörelsen. Då vände man sig mot den humanitära invandringen. Det kan man applådera på humanitära grunder. Men särkopplar man arbetsmarknadspolitiken från invandrings- och integrationspolitiken kommer - som ett brev på posten - den typen av problem vi har i dag.

I ett europeiskt perspektiv kan man bli medborgare ganska snabbt i Sverige. Underlättar det integrationen?

- Ja, det är en av de fina sakerna med Sverige. Vi har inte haft gästarbetare som tyskarna, vi har försökt få in människor i samhället. Sverige är också bland de länder som är minst besatta av etnisk nationell identitet. Den är i stället kopplad till arbete och lagbunden ordning. Det innebär att det finns en enorm potential för öppenhet i det svenska samhället.

- Den andra sidan av det är att det finns en enorm kravfylldhet. Vi har väldigt lite tolerans för dem som inte deltar i arbetet och inte deltar i samhällskontraktet. Därför måste vi ha en mycket starkare återkoppling till arbetsmarknadspolitiken om vi ska få en välfungerande invandring.

Nu har vi en skandal i SSU Skåne som tycks handla om att ungdomsförbundet tycks ha accepterat saker som går emot partiets ideologi. Hur påverkar det polariseringen i samhället?

- Man måste dra lärdom av detta. Tyvärr har man inom vänstern börjat röra sig mot identitetspolitik och kulturrelativism. Det är viktigare att fundera kring vad som är vårt gemensamma “vi”. Vi behöver gå tillbaka till medborgarskapstanken och det gemensamma samhällskontraktet. Där måste vi vara tydliga utan att vara rädda för att bli anklagade för att vara rasister.

 

Ledarsnack

Ledarsnack är ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion. Hela programmet kan ses i spelaren ovan. Det går också att lyssna på programmet som podd. Sök då på "Expressen ledare" i din poddspelare. 

 

Ledarsnack - tidigare avsnitt

Har konservatismen blivit cool?

 Frida Park, Dagen, och Linda Nordlund, Expressens ledarsida. 

 

"Jihadisterna kan värva elever i sina egna skolor" 

Ledarsnack med islamistexperten Magnus Sandelin och Sofie Löwenmark.

 

Varför är ryska agenter så klantiga?

Ledarsnack om spioner, hackers och skumma affärsmän. Gäst: Oscar Jonsson, Rysslandsvetare och forskare i rysk krigföring.

 

”Kasta inte 'klan' efter folk utan belägg”

Författaren Per Brinkemo introducerade klanbegreppet i svensk debatt. Nu är han kritisk mot att det används allt för lättvindigt. 

 

MSB: ”Hela samhället står till Kremls förfogande”

Mikael Tofvesson, som är MSB:s operativa chef valet 2018, och Patrik Oksanen, författare till boken ”Skarpa skärvor”, om risken för påverkansoperationer i valrörelsen.

 

Göteborgs starka kvinna: ”Vi har allvarliga problem”

Ann-Sofie Hermansson, kommunalråd Göteborg (S), och Nalin Pekgul, debattör, i ett samtal om hedersvåld med Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida.

 

”Löfven har blivit ett problem för S”

Anna Dahlberg och Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida, om krisen för Socialdemokraterna.

 

Miljöpartiets avtryck i klimatpolitiken

Beatrice Rindevall, miljödebattör, och Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida, om de gröna reformer som MP drivit igenom.

 

Om utsatta kvinnor i utsatta förorter

Zeliha Dagli, förortsfeminist, och Linda Nordlund, ledarskribent, om hur kvinnor i de mest utsatta förorterna lever isolerade från resten av samhället.

 

Därför borde Sverige satsa på höghastighetståg

PM Nilsson, Dagens Industri, och Patrik Kronqvist, Expressen, om hur höghastighetsbanor skulle göra Sverige bättre.

 

En S och M-regering vore bra för Sverige 

Expressens ledarsidas Anna Dahlberg och Gunnar Wetterberg om varför ärkefienderna borde regera tillsammans efter valet.

 

Bill Browder och kampen mot Putin 

Människorättsaktivisten Bill Browder om sin kamp för hårdare sanktioner mot kretsen runt Putin och om attacken mot dubbelagenten i Storbritannien.

 

Muslimska brödraskapet i Sverige 

Socialantropologen Aje Carlbom berättar om sin rapport om brödraskapets verksamhet i Sverige som han skrivit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!