Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Hyrorna stiger inte med Januarigängets förslag”

Foto: FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN

Januaripartiernas förslag om marknadshyror i nyproduktion kommer varken ge kortare bostadsköer eller högre hyror, menar ekonomen Fredrik Kopsch.

I veckans Ledarsnack förklarar han också varför svartmäklare gillar att riksdagen kriminaliserat köp av svartkontrakt.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Friare hyressättning för nybyggda lägenheter är en av de allra mest omdiskuterade punkterna i Januariavtalet. Vänsterpartiet hotar med att fälla regeringen om förslaget blir verklighet. Men Fredrik Kopsch, lektor i fastighetsvetenskap och veckans gäst i Ledarsnack, menar att det fortfarande är oklart vad reformen kommer att innebära.

- Alla partier verkar vara överens om att hyressättningen ska vara fri när lägenheten är ny. Men frågan är om den ska vara det även när lägenheten blir ledig nästa gång.

En utredning skulle ha tillsatts redan i fjol. Varför dröjer den, tror du? 

- Partierna har två saker att bråka om. Dels direktiven, där tror jag att de står ganska långt ifrån varandra - särskilt i frågan om hur hyrorna ska sättas över tid. Dels om vem som ska vara utredare. Alla partier lär vilja ha en utredare som tolkar direktiven på deras sätt.

Vad kan förslaget få för effekter på bostadsmarknaden?

- Problemen med långa köer lär man inte komma åt - för köerna är inte så långa till nyproduktion. Men om resultatet blir att hyressättningen alltid ska vara fri kommer det att få stor betydelse på sikt, andelen lägenheter med fri hyra kommer ju att utgöra en allt större del av beståndet för varje år som går. 

Vilken effekt får det på hyrorna?

- Ingen alls, tror jag. Nyproduktion har redan höga hyror, kanske två och en halv gånger mer än vad jag i dag betalar för min sekelskifteslägenhet. I nyproduktion är det också relativt hög omflyttning, de som flyttar in flyttar ofta ut ganska fort, det tyder på att vi har hyror som är i nivå med vad marknaden klarar. 

Du är kritisk till dagens system. Varför?

- I de flesta större städer har vi hyror som är betydligt lägre än vad folk är villiga att betala. Det skapar en rad problem. Dels får vi köer, för man måste dela ut lägenheterna på grundval av något annat än pris. Sedan har vi ombildningar, både fastighetsägaren och hyresgästen kan göra en vinst om lägenheterna omvandlas till bostadsrätt. Dessutom finns problem med svarthandel.

Förespråkarna menar att dagens system fördelar lägenheter mer jämlikt. Vad är din bild av det?

- Den stämmer inte helt och hållet. Jag har analyserat alla som har fått lägenhet genom Stockholms bostadsförmedling mellan 2008 och 2016, ungefär 120 000 människor. I de attraktiva lägena går lägenheter i genomsnitt till hushåll med högre inkomster. 

Fredrik Kopsch är lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet.

Du förespråkar en friare hyressättning. Hur borde systemet se ut?

- Dagens väldigt generösa system, där jag som hyresgäst kan bo i min lägenhet resten av livet, bör ersättas med ett där jag får ett tioårigt kontrakt med förutsägbar hyra. Det är förstås en försämring för mig som hyresgäst. Men med dagens system får andra människor, som har bättre behov av lägenheten och större betalningsvilja, aldrig någon chans att flytta in.

Skulle man behöva ett system för personer som inte har råd med hyrorna?

- Det behövs oavsett vad som görs med hyressättningen. Men att reglera hyrorna är ett väldigt dåligt sätt att hjälpa inkomstsvaga grupper. Det är bättre att identifiera de hushållen och ge dem subventioner. 

Vad kan vi lära av våra grannländer?

- De flesta andra länderna i Europa har bättre fungerande hyresmarknader än i Sverige, även om det alltid går att hitta exempel där det fungerar dåligt, som i metropoler som Paris, Berlin och London. 

- Finland är ett intressant exempel. Halva marknaden består av subventionerade bostäder som går till hushåll med lägre inkomster, den andra halvan har fri hyressättning sedan 1990-talet. Innan dess hade de samma problem som vi har nu. 

Vad blev effekterna i Finland?

- Farhågan i Sverige är att hyrorna skulle stiga väldigt mycket - och det skulle de sannolikt göra. Finland gjorde sin avreglering under finanskrisen - det var en väldigt bra tajming - så hyrorna steg inte speciellt mycket.

C och L menar att Januariöverenskommelsen kommer att få bostadsmarknaden att fungera bättre. Finns det andra förslag i avtalet som kan ge positiva effekter?

- Eventuellt. Det finns en skrivelse om att man ska tillsätta en kommission som ska se över vilken roll läget spelar för hyressättningen. Det vore bra om läget får större betydelse för hyran. Men om det är statliga kommissionärer som ska bedöma lägesfaktorn finns en risk att det blir ännu sämre.

I fjol kriminaliserades köp av svarta kontrakt. Vad kommer det att få för effekter? 

- Små, om några alls. Jag tror att det kommer att få väldigt små effekter om några alls. Jag intervjuade en svartmäklare som tyckte att det var positivt att man också straffar köparen. Innan var det bara han som mäklare och den som han företrädde som riskerade fängelsestraff. Men nu blir riskbilden en annan för honom. Tidigare hade det förekommit att folk hade anmält honom efter att affären var klar för att försöka få tillbaka sina pengar och behålla lägenheten. Men den risken försvinner ju när även köparen riskerar fängelsestraff. Det var han väldigt nöjd med.