Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Experten: ”Brexit har redan förändrat EU”

EU-vänner demonstrerar utanför brittiska parlamentet i London på torsdagen. Foto: ANDY RAIN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Storbritanniens beslut att lämna har redan påverkat EU.

- Vissa initiativ hade man nog inte gått fram med om britterna hade velat vara kvar, säger statsvetaren Göran von Sydow i Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

I skuggan av kaoset i Storbritannien pågår en större debatt om vart EU ska ta vägen efter brexit. Den följs noga av Göran von Sydow - tillförordnad direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier - som är gäst i veckans Ledarsnack.

Kort - innan vi talar om EU:s framtid: den här veckan då omröstningarna avlöser varandra i brittiska parlamentet, har du någonsin tänkt tanken att det kanske inte blir någon brexit? 

- Absolut. Det vilar en ironi över att de som har drivit frågan om utträde allra hårdast också är de som kan komma att stoppa det. När utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien fälldes berodde det delvis på att de hårdföra brexitörerna röstade emot. Den osäkerhet som det har skapat gör att alla ytterlighetsalternativ fortfarande finns kvar på bordet - att britterna ändrar sig om brexit är ett av dem.

Storbritannien har ofta varit motståndare mot tätare EU-samarbete. Kommer det bli mer integration nu när de lämnar eller har EU tagit intryck av britternas skepsis?

- Det har redan varit en del EU-initiativ som man kanske inte hade gått fram med om britterna långsiktigt hade velat vara kvar. I den meningen har brexit redan hänt. 

- Det gäller exempelvis omfattningen av den sociala pelaren, förslag om gemensam beskattning och om hur man ska hantera de digitala jättarna. Det är typiskt sådana frågor som man kanske hade fått stopp på från brittiskt håll. 

- Från EU-kommissionen säger man samtidigt att man har tagit intryck av kritiken och att det gör att man ser färre förslag, mindre lagstiftning och att man är mer noggrann med att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. 

Göran von Sydow är statsvetare och tillförordnad direktör vid Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Frankrikes president Emmanuel Macron skrev nyligen en debattartikel om sin syn på EU:s framtid. Vad vill han?

- Han har en helt annan idé än britterna om vad det betyder att återta kontrollen. Han menar att bara är genom att agera samfällt och europeiskt som man kan ta kontroll. Han vill se ett ”Europa som skyddar” och det handlar såväl om industripolitik som om skyddet av demokratin. Han är offensiv, mer av Europa är lösningen på problemen.

Var det någonting i Macrons artikel som förvånade dig?

- Den fråga som varit central i ljuset av brexit är vad som ska hända med de övriga EU-länderna om eurozonen väljer att fördjupa sitt samarbete. Men frågan om EMU:s framtid tog väldigt liten plats i artikeln. Om det inte finns någon politisk kraft i detta med att färdigställa EMU - vilket Macrons utspel tyder på - blir kanske frågan om Sveriges särställning i Europa mindre brännande. 

Hur har hans förslag tagits emot?

- Ett viktigt utspel kom från den nya partiordföranden för de tyska kristdemokraterna, CDU, som har det besvärliga namnet Annegret Kramp-Karrenbauer. Hon tycker inte att det finns lika stora anledningar att öka takten och det är symptomatiskt för den tyska kristdemokratin. 

Du pratar om det typiskt franska och det typiskt tyska. Vad är det typiskt svenska i EU-sammanhang? Hur reagerar vi på de här förslagen?

- Med mild skepsis. Typiskt svenskt är att gärna betona det pragmatiska och leveransinriktade. Men även i Macrons artikel fanns mycket av det. I Sverige finns dock en tendens att avvisa sådana förslag på ett principiellt plan - att de är alltför långtgående - och att de de därmed inte diskuteras i sak.

Inför Europaparlamentsvalet diskuteras populisternas framgångar. Vad kan det innebära för EU:s framtid?

- Det blir en signalverkan, även om vi vet att opinionen är starkt EU-positiv i många länder. Sedan kan det påverka Europaparlamentets arbetsformer - när de här partierna växer sker det på bekostnad av de etablerade partierna som länge har drivit det politiska livet i parlamentet. Men den här typen av partiers närvaro i regeringsställning i medlemsstaterna kan i längden ha ännu större betydelse för EU:s funktionssätt.

Om vi sitter här om tio år, hur kommer EU då att ha utvecklats?

- Vi forskare jobbar sällan med framtiden. Men frågan om vad suveränitet betyder i dagens värld kommer knappast att försvinna. Hur kan man utöva makt? Ensamt eller gemensamt? Det sker geopolitiska förändringar som påverkar de förutsättningarna. Europa är en minskande del av världen i termer av befolkning eller ekonomi. Det talar för att det fortfarande kommer att finnas ett värde och ett intresse av att samarbeta.